Domen mot Engström kan bli extremt ovanlig

Det är mycket ovanligt att den som har en allvarlig psykisk störning döms till fängelse. Men för terroråtalade Theodor Engström kan det bli så, när Gotlands tingsrätt på tisdag kommer med sin dom. Flera faktorer som öppnar för ett undantag från vård kan finnas i hans fall.

Theodor Engström på väg in till Gotlands tingsrätt vid rättegången om Almedalsdådet i november. På tisdag kommer domen mot honom och en stor fråga blir vilken påföljd han kommer att få.

Theodor Engström på väg in till Gotlands tingsrätt vid rättegången om Almedalsdådet i november. På tisdag kommer domen mot honom och en stor fråga blir vilken påföljd han kommer att få.

Foto: Tim Aro/TT

Brott2022-12-04 11:44

33-årige Theodor Engström har en lång historia av psykisk ohälsa bakom sig och hans besvikelse mot psykiatrin var, enligt honom själv, en av faktorerna som låg bakom attacken i Visby den 6 juli i år.

Motsägelsefullt nog var det psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren, en av de människor som stridit allra ihärdigast för att förbättra vården för sådana som Engström, som han dödade i det som åklagaren betecknar som ett terroristbrott.

En rättspsykiatrisk utredning som gjorts av 33-åringen har visat att han såväl vid brottet som undersökningstillfället hade en allvarlig psykisk störning. Rättsmedicinalverkets bedömning är att det finns medicinska förutsättningar för rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, i stället för fängelse.

Åklagare Henrik Olin beslutade ändå att yrka på livstids fängelse för Theodor Engström. Sedan 2008 går det nämligen att dömas till det, trots en allvarlig psykisk störning.

– Det finns en huvudregel att har man en allvarlig psykisk störning så ska man dömas till vård. Men sedan finns det undantag om det föreligger synnerliga skäl. Det är just den typen av fall där det är ett mycket allvarligt brott och där personen kanske har ett begränsat behov av vård, säger Tova Bennet, forskare i straffrätt inriktad på frågor om brott och psykisk sjukdom.

Bara ett fåtal

Men undantaget har också ett undantag, nämligen om personen har saknat förmåga att förstå eller kontrollera sitt handlande.

– Då tänker man sig från lagstiftarens håll att en person som saknat de förmågorna ska oavsett vad inte sitta i fängelse. Här handlar det inte om vårdbehovet utan om ansvarsförmågan. Det är en fråga som aktualiseras i det här fallet, säger Tova Bennet.

Det är mycket ovanligt att domstolar går emot RMV:s bedömningar och beslutar om fängelse i stället för vård. Det rör sig om en handfull fall sedan det absoluta fängelseförbudet avskaffades, enligt Marianne Kristiansson, överläkare vid myndigheten.

– Det är väldigt allvarliga brott i speciella kontexter där man gått ifrån den bedömningen. Domstolarna har inte ifrågasatt RMV:s bedömning men de har gjort en annan totalanalys och kommit fram till att det finns synnerliga skäl att dömas till livstid, säger Kristiansson.

Berörs och upprörs

En del av de fall där den rättspsykiatriska bedömningen frångåtts har även de handlat om uppmärksammade brott, enligt Tova Bennet. En fråga som kan uppstå är om detta påverkat domstolarna.

– Det är en svår fråga. Domstolarna är oberoende och ska tillämpa lagen lika för alla. Samtidigt är det tydligt att det är mycket känslor involverade i den här typen av fall, många berörs och upprörs och det är svårt att tänka sig att det inte har någon betydelse för den rättsliga bedömningen, säger hon, men konstaterar samtidigt:

– Det som spelar in är att de fall som uppmärksammas handlar om allvarliga brott, och där finns också det här höga straffvärdet som motiverar att man kan tillämpa undantagsregeln.

Åklagare Henrik Olin tog i sin plädering också upp det faktum att Engström tidigare skrivit i en anteckningsbok om att han skulle sikta på rättspsykiatrisk vård om han åkte dit för ett brott.

Det förekommer att personer försöker förvärra sina symptom vid en rättspsykiatrisk utredning och man kan enligt Marianne Kristiansson inte utesluta att någon lyckas vilseleda undersökningsteamet.

– Men utifrån min erfarenhet så är det extremt ovanligt. Men visst kan det förekomma, konstaterar hon.

"Straffas hårdare"

Tova Bennet har i sin forskning stött på flera fall där människor velat ha rättspsykiatrisk vård.

– Men det är inte för att de tror att de ska komma lindrigare undan, utan för att det är personer som mått väldigt psykiskt dåligt och inte tycker att de fått den hjälp de vill ha, och då begår de brott för att få rättspsykiatrisk vård.

Hon poängterar att rättspsykiatrisk vård inte är mildare än fängelse. Det är svårt att komma ur den när man väl hamnat där, särskilt då den oftast är villkorad med särskild utskrivningsprövning. Vistelsen kan många gånger överstiga livstidsstraffet.

– Så den här idén om att man skulle slippa undan straff stämmer helt enkelt inte. Det är kanske snarare tvärt om, att det svenska rättssystemets modell leder till att psykiskt sjuka straffas hårdare.

Blommor vid Donners plats i Visby, där Theodor Engström attackerade Ing-Marie Wieselgren. Han står åtalad för terroristbrott genom mord, samt förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord på Centerledaren Annie Lööf. Arkivbild.
Blommor vid Donners plats i Visby, där Theodor Engström attackerade Ing-Marie Wieselgren. Han står åtalad för terroristbrott genom mord, samt förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord på Centerledaren Annie Lööf. Arkivbild.
Fakta: RPU och allvarlig psykisk störning

RPU står för rättspsykiatrisk undersökning och den görs för att ta reda på om en person hade en allvarlig psykisk störning när brottet begicks och har behov av rättspsykiatrisk vård.

Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och ingen diagnos, men ofta handlar det om psykotiska symptom med exempelvis vanföreställningar eller förvirring, eller en psykisk störning med svår tvångsmässighet.

Den misstänkte undersöks i mellan fyra och sex veckor av bland annat rättspsykiater, psykolog och omvårdnadspersonal genom samtal, observationer och tester.

Därefter skickas ett utlåtande till domstolen, som använder detta som underlag för att besluta om personen ska dömas till rättspsykiatrisk vård eller inte.

Vården kan villkoras med särskild utskrivningsprövning, då den psykiska störningen innebär en risk för återfall i allvarlig brottslighet. I sådana fall är det förvaltningsrätten som beslutar om vården ska upphöra.

2021 genomfördes 495 rättspsykiatriska undersökningar. 56 procent av de undersökta bedömdes ha en allvarlig psykisk störning vid gärningen.

Källa: RMV


Fakta: Dådet i Visby

Klockan 13.50 den 6 juli, då politikerveckan i Almedalen pågick, fick polisen larm om att en kvinna stuckits med kniv vid Donners plats i Visby.

Offret visade sig vara Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon var i Almedalen för att arbeta och var på väg för att moderera ett seminarium då hon attackerades.

Wieselgren fördes till sjukhus, men hennes liv gick inte att rädda.

Gärningsmannen, 33-årige Theodor Engström, kunde gripas snabbt efter dådet, bara en kort bit från brottsplatsen.

Inledningsvis var misstanken mord, men den 11 juli framkom att Säkerhetspolisen och Åklagarmyndighetens riksenhet för säkerhetsmål tagit över utredningen då dådet klassats som misstänkt terroristbrott.

Den 1 november väckte åklagaren åtal mot Theodor Engström, för terroristbrott genom mord och förberedelse till terroristbrott genom planer på att döda eller skada Centerledaren Annie Lööf.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!