Hamid Noury var mannen vid Gohardashtfängelset utanför Teheran som 1988 hämtade fångar och tog dem till den så kallade "dödskommittén" där fyra män utifrån fångarnas politiska övertygelser dömde dem till döden. Han eskorterade de dödsdömda till snarorna som hängde på rad i fängelset.

Enligt vittnesmål bjöd han fångarna som väntade på sina dödsdomar på kakor efter avrättningarna, som om han firade.

För de begångna brotten dömer Stockholms tingsrätt honom till livstids fängelse och utvisning efter avtjänat straff.

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, säger att domen sänder ett budskap till dem som begår den här typen av brott:

– Att man inte ska begå den här typen av överträdelser. För dem som gör det blir det en signal om att man ska akta sig för att resa till Sverige. Det visar att Sverige tar den här typen av brott på allvar, säger han.

Tänjde gränser

Klamberg, som hördes som expertvittne under rättegången, säger att man genom domen dessutom har testat gränserna för hur långt man kan sträcka principen om universell jurisdiktion.

Det är på grund av den principen som fallet har kunnat prövas här, fastän Noury är en iransk medborgare och de misstänkta brotten begicks i Iran. Försvaret har hävdat att svensk domstol inte var behörig för att pröva ärendet.

Även andra länder tillämpar principen.

– Domen kan därför bli ett slags prejudikat eller bryta mark för liknande rättegångar, säger Klamberg och framhåller att kollegor i andra länder ser Sverige som ett föredöme.

Dödade egna medborgare

Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, säger att domen är unik eftersom den dömda är den första som förklarats skyldig till de mord som begicks i Iran 1988.

– Jag tycker den folkrättsliga utvecklingen är intressant. Från början var man krigsförbrytare om man dödade andra staters fångar. Men nu har en krigsförbrytare ställts till svars för att han har mördat egna medborgare, säger Bring som också hördes som expertvittne under rättegången.

Han säger att domen signalerar att Sverige är en rättsstat man kan lita på.

– Iranska flyktingar i andra länder uppskattar Sverige som rättsstat. De tycker att rättvisa har skipats och att de får upprättelse genom det svenska rättsväsendets agerande.

Han framhåller dock att man inte kommer att se på domen med blida ögon i Iran.

– Man kommer betrakta den svenska rättvisan som politiskt vinklad. Den här rättegången innebär en spänning mellan Sverige och Iran. En spänning som redan finns och kommer bli värre nu. Det är väldigt oroväckande.

Annat utfall i hovrätten?

Även Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, anser att domen som fallit är korrekt. Men samtidigt lyfter han fram vissa möjliga problem.

Avrättningarna av anhängare till den politiska gruppen Folkets mujahedin bedöms utgöra grovt folkrättsbrott, eftersom de går att koppla till den internationella konflikt mellan Iran och Irak.

Men Mahmoudi anser att åklagarens resonemang kring kopplingen är svag.

– Det var viktigt för åklagaren och domstolen att göra den här kopplingen, för utan den saknade domstolen jurisdiktion att behandla målet, säger han.

Mahmoudi säger att han känner till flera experter utomlands som inte delar åklagarens uppfattning. Om domen överklagas kan det vara möjligt att hänvisa till deras utlåtanden.

– Vi får inte ta det för givet att även hovrätten kommer till samma slutsatser som tingsrätten kom till idag.