Kvinnan tog sig till Syrien med sina barn, bland dem den aktuella sonen, våren 2013. Hon har hävdat att hon lurades dit av barnens far men tingsrätten bedömer att både hon och maken tillhört en sektliknande islamistisk miljö som förespråkade väpnad kamp för sharia och att hon förstod att det var Syrien hon skulle till.
Hon visste också att där pågick ett brutalt inbördeskrig där våldsbejakande islamistiska grupper var involverade.
– Man kan se att hon har haft en avsikt att ta sig in i Syrien och vistas där ända till slutet. Det här att hon lurats motsägs av hela den här utredningen. Hon har vetat vad hon gör och det är i linje med hennes övertygelse, säger rådmannen Jakob Hedenmo vid Stockholms tingsrätt.
"Hennes övertygelse"
I Syrien rekryteras och utnyttjas den tolvårige pojken som barnsoldat för IS räkning. Även detta måste kvinnan ha förstått, enligt rätten.
– Hon ser det här på nära håll, hon måste ha förstått att det här händer, men eftersom hon är där med avsikt så ingriper hon inte. Det är också en del av hennes övertygelse, säger Jakob Hedenmo.
Kvinnan döms nu för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott. Båda brottsrubriceringarna gäller samma gärning. Det som tidigare hette folkrättsbrott blev krigsförbrytelse genom en lagändring 2014. Påföljden blir sex års fängelse, åklagarna hade yrkat på åtta år.
Tingsrätten anser det inte bevisat av åklagarna att kvinnan aktivt agerat för att pojken ska bli barnsoldat. Hon bedöms i stället som skyldig genom sin underlåtenhet att agera. Som förälder som levde med pojken hade hon ett ansvar att skydda honom.
– Vi har resonerat så att ger man sig in med avsikt i en krigszon som hon gjort med sitt barn, då har man avsagt sig den möjligheten att skydda och rädda sina barn, säger Hedenmo.
"Ingen möjlighet"
Kvinnan nekat till brott och hävdar att hon dels inte förstod att sonen användes som barnsoldat, dels att hon som kvinna inte hade någon möjlighet att styra över honom i Syrien.
Åtalet om krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat är det första i sitt slag i Sverige.
– Det finns ett mål i Europa där omständigheterna är ungefär likadana, utöver det avgörandet finns inga liknande mål i världen så vitt vi känner till. Det har ju medfört att vi hela tiden förstått att det är ganska hög sannolikhet för att det här målet kommer att vandra högre i rättsinstanserna. Det talar för ett överklagande förstås, men ett definitivt besked kommer vi återkomma till, säger kvinnans advokat Mikael Westerlund.
"Viktig dom"
Reena Devgun är en av åklagarna i målet och ser domen som ett viktigt ställningstagande kring vikten av barns skydd i väpnade konflikter.
– Man tar också väldigt tydligt ställning vad gäller föräldraansvaret, att det går inte att försätta sig i en situation och sedan skylla på att man inte kan agera. Utan här har man ett väldigt långtgående ansvar som förälder att skydda sina barn.
Gällande en eventuell överklagan säger Devgun:
– Det här är ett mål som med all sannolikhet kommer att behöva prövas i högre rätt. Sedan måste vi givetvis analysera domen. Vi har yrkat på ansvar som går lite längre, inte bara genom underlåtenhet utan att man har agerat, men också för ett något högre straffvärde. Det är något tidigt att säga men det är inte uteslutet att det här är ett mål som kommer att prövas i hovrätten.