Domstolsanställd till gänget: Polisen lyssnar

Åklagaren beskriver systemhotande infiltration av rättsapparaten. Vännerna en naiv kvinna som utnyttjats av en man hon förälskat sig i. På onsdagen inleddes rättegången mot domstolshandläggaren som misstänks ha läckt hemliga uppgifter till ett kriminellt gäng. –Jag tappade bort mig själv, säger hon.

Den åtalade kvinnan tillsammans med advokat Johan Eriksson vid onsdagens huvudförhandling i målet mot en anställd vid Attunda tingsrätt som ska ha läckt hemlig information om brottsutredningar till en man i ett kriminellt nätverk.

Den åtalade kvinnan tillsammans med advokat Johan Eriksson vid onsdagens huvudförhandling i målet mot en anställd vid Attunda tingsrätt som ska ha läckt hemlig information om brottsutredningar till en man i ett kriminellt nätverk.

Foto: Johan Hallnäs/TT

Brott2023-11-22 12:32

En ensamstående tvåbarnsmamma i 30-årsåldern fattar tycke för en tio år yngre man från samma område. De känner inte varandra när hon tar kontakt i sociala medier, men inleder snabbt en relation.

Hon jobbar på Attunda tingsrätt, han tillhör det kriminella Turebergsnätverket med bas i det slitna miljonprogramsområde som avspeglar sig i domstolens moderna glasfasad.

Det börjar som en spännande fling. Men när hon börjar förse mannen med hemligstämplad information om att personer i nätverket står under avlyssning övergår det i grov brottslighet. Eller en katastrof för hela rättssystemet, som åklagare Per Nichols uttrycker det.

På onsdagen inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt, dit den flyttats av jävsskäl. Kvinnan leds in i salen iklädd en stor randig stickad tröja och döljer ansiktet för åhörarna med sitt mörka hår. Hon riskerar ett flerårigt fängelsestraff för grovt brott mot tystnadsplikten och grovt dataintrång.

"Utnyttjar dig"

Bevisningen består av avlyssnade telefonsamtal, chattar och hemlig kameraövervakning.

Chattkonversationer visar hur mannen blandar kärleksfullt språk – "min älskling", "mitt hjärta" – med uppmaningar om att kolla upp personer och skicka handlingar. Kvinnan gör som han säger, ursäktar att det dröjer och frågar hoppfullt om de ska ses i helgen.

Vännerna uppmanar henne att bryta kontakten:

"Jag har ju sagt till dig att han utnyttjar dig. När skulle du börja inse det. Du är en golare för honom. Varför ser du dig själv så underlägsen?" säger en väninna i ett avlyssnat samtal.

Men hon viftar bort oron. I förhör beskriver vännerna en godhjärtad och omtänksam, men naiv, undergiven och lättmanipulerad person. Även kvinnan resonerar i förhör om bekräftelse som en drivkraft.

"Ditt lilla nätverk"

Hon betonar i förhör att hon gjort "fel på alla sätt", men säger sig ha agerat under hot. Enligt åklagarsidan finns dock inget som tyder på att hon varit hotad eller pressad. Inte heller på att hon haft ekonomiska incitament.

Ett par veckor efter att polisen börjat avlyssna henne tar förhållandet med mannen slut efter ett hätskt meningsutbyte där hon anklagar honom för att ha utnyttjat henne.

I ett av sina sista meddelanden skriver hon att "för första gången undvek jag att visa ett jävligt viktigt papper jag fick i handen idag om ditt lilla nätverk". Hon grips på väg ut från domstolen några dagar senare.

Många av kollegorna reagerar med chock. Ingen har trott att en uppskattad och betrodd kollega skulle kunna göra sig skyldig till de allvarliga brott hon står åtalad för.

"Ett svek"

I tingsrätten säger kvinnan att hon utvecklade känslor för mannen och därför inte ville lyssna på vännernas varningar.

– Jag fattar väl någonstans att han utnyttjar mig, men jag tar inte till mig det förrän långt senare.

– Jag vet att det är ett svek. Det är pinsamt och jag ångrar det såklart, men jag kan inte göra saken ogjord.

Hon nekar till grovt brott mot tystnadsplikten och grovt dataintrång, men erkänner dataintrång av normalgraden och delvis även brott mot tystnadsplikten av normalgraden.

"Möjliggörare" som kvinnan uppges vara av stort intresse för kriminella nätverk, och enligt polisen har nätverkens försök att infiltrera rättsvårdande myndigheter ökat.

Rättegången avslutas på torsdagen.

Per Nichols, chefsåklagare på särskilda åklagarkammaren, under en pressträff i samband med att åtalet mot den domstolsanställda kvinnan väcktes. Arkivbild.
Per Nichols, chefsåklagare på särskilda åklagarkammaren, under en pressträff i samband med att åtalet mot den domstolsanställda kvinnan väcktes. Arkivbild.
Bakgrund: Misstänkte läcka

En "central händelse" för utredningen inträffar enligt åklagaren i slutet av augusti, när polisens spanare observerar hur fyra män kopplade till det kriminella Turebergsnätverket i Sollentuna flockas kring något som en av männen visar upp på en mobiltelefon.

Polisen tror att det mannen visar sina vänner är information om att en av dem står under avlyssning. Direkt efter händelsen tystnar mannens telefon.

Det är inte första gången. Sedan årsskiftet har polisen gång på gång upptäckt hur insatser med hemliga tvångsmedel förstörts av att avlyssnade personer plötsligt börjat agera överdrivet försiktigt. Nu växer misstanken om att någon läcker informationen till nätverket.

En omfattande spaningsinsats tar vid och spåren leder till den närliggande Attunda tingsrätt där man fastnar för den nu åtalade domstolshandläggaren. Man börjar övervaka kvinnan, som visar sig ha intensiv kontakt med den gängman som visat upp innehållet i telefonen.

Hon grips den 20 september. Polisen har då övervakat henne i flera veckor. Den 10 november åtalas kvinnan för grovt brott mot tystnadsplikten och grovt dataintrång, samt för samma brott av normalgraden.

Enligt åtalet har hon vid flera tillfällen lämnat ut hemlig information från domstolen till den gängmannen. Kvinnan ska även ha gett honom tillgång till sin jobbdator där han kunnat surfa fritt i domstolens ärendesystem. Själv uppger kvinnan att han använt datorn bakom hennes rygg.


Fakta: Tystnadsplikt och ny lagstiftning

Den 1 augusti höjdes maxstraffet för brott mot tystnadsplikten från fängelse i ett år till fängelse i högst två år. Det infördes också ett grovt brott. Om brottet bedöms som grovt ska man dömas för grovt brott mot tystnadsplikt, till fängelse i minst sex månader och högst fyra år.

Införandet av ett grovt brott motiverades särskilt med att man ville förhindra att känslig information från exempelvis polisens databaser hamnar i händerna på kriminella.

Lagändringen innebär inte att fler gärningar straffbeläggs eller att det införs nya sekretessregler. Den påverkar inte heller meddelarskyddet, utan innebär bara en straffskärpning för saker som redan är förbjudna.

Straffskalan för brott mot tystnadsplikt har varit orörd de senaste 50 åren. Skärpningar har efterlysts av bland annat Avdelningen för särskilda utredningar, SU.

Källa: Polistidningen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!