"Du ska vara tyst och inte prata med polisen"

"Ingen kommentar." Poliser möts ofta av tystnad när de försöker utreda brott, både i kretsarna kring kriminella nätverk och bland andra misstänkta. Trycket på att inte prata är enormt: den som inte kan visa upp ett "rent" förhör riskerar att råka illa ut.

Är man inte tyst kan det få konsekvenser i den gängkriminella världen. Men tystnad i förhör märks även i andra sammanhang, enligt erfarna utredare.

Är man inte tyst kan det få konsekvenser i den gängkriminella världen. Men tystnad i förhör märks även i andra sammanhang, enligt erfarna utredare.

Foto: Johan Hallnäs

Brott2021-12-26 06:55

Att polisens frågor besvaras med tystnad eller "ingen kommentar" under förhör med grovt kriminella är egentligen inget nytt. Men de senaste åren har någonting förändrats, upplever flera mycket erfarna utredare och förhörsledare inom polisen samt advokater som TT har pratat med. Att hålla tyst har blivit mer en regel än ett undantag, även då det handlar om mindre allvarliga brott.

– Nästan alla misstänkta säger "ingen kommentar", eller att de vill utnyttja sin rätt att vara tyst. Det har alltid funnits folk som har gjort så, men det har varit ett fåtal, säger Torsten Alm, mångårig polis och utredare vid Huddingepolisen.

– Nu har det blivit mer som en regel, att så fort du är misstänkt för ett brott, det kan vara så enkelt som en ringa stöld, så är det "ingen kommentar", fyller kollegan Ulf Sundström i.

Får instruktioner

Allra tydligast är tendensen vid brott med koppling till kriminella nätverk, där det finns en stark tystnadskultur och motvilja att samarbeta med rättsväsendet.

– Du ska vara tyst, du ska inte prata med polisen. Du ska inte säga någonting, framför allt inte om du är med i gänget och är misstänkt för brott. Om de så ser sin bästa kompis bli mördad är de tysta, säger Torsten Alm.

Det finns klara förhållningsorder kring hur man ska agera om man åker fast är utredarnas erfarenhet:

– Det är så övertydligt att de här unga människorna som ingår i nätverken eller finns där vid sidan om dem har fått tydliga instruktioner. Det är uppenbart att det här pratar man om, att åker du fast då ska du önska den advokaten och du ska inte svara på några frågor som polisen ställer. Säg bara “inga kommentarer”, berättar utredaren Peter Karlsson.

Visa i fängelset

Är man inte tyst kan det få konsekvenser. För när förundersökningen är klar och blir allmän handling kollas förhören upp av andra inom nätverken. Ibland läggs de också ut på webben eller i sociala medier. En "golare" blir alltså avslöjad.

– När man har stängt av bandspelaren efter förhöret förklarar en del att "jag kan ju inte säga något, för jag måste ju visa upp förundersökningen sedan". Hamnar de i fängelse så måste de visa upp sin dom för de andra internerna, så att de vet vem de har att göra med, säger Tomas Lindqvist, också han utredare vid polisen i region Stockholm.

Något som också bidragit är att polisen sedan några år tillbaka är skyldig att vid varje förhör informera den misstänkte om rätten att vara tyst, enligt Gunilla Blomberg. Hon har en lång karriär som polis och förhörsledare bakom sig och utbildar i dag kollegor i förhörsteknik. Från dem får hon ofta höra att de upplever att en del försvarsadvokater driver på tystnaden.

– Många försvarsadvokater är bra, och att de kliver in vid otydligheter är självklart. Men vissa vill visa sin klient att man är aktiv gentemot polisen. Upplevelsen har varit att försvararna är väldigt heta och går in och stör förhöret, säger Blomberg.

Kan sprida sig

Flera av de utredare som TT har talat med beskriver hur misstänkta ibland först verkar vilja prata men vänder efter en kort överläggning med sin advokat. Eller hur vissa förhör knappt ens hinner börja innan advokaten gör klart att klienten över huvud taget inte kommer att prata.

Gunilla Blomberg poängterar att rätten att tiga är viktig. Tystnaden är något som utredare helt objektivt och professionellt måste förhålla sig till, man får försöka ta fram fakta på andra sätt som via teknisk bevisning eller vittnen.

Samtidigt tror Gunilla Blomberg att unga kan påverkas negativt rent utvecklingsmässigt av att vara tysta:

– Att inte stå för det man har gjort, och så kanske man klarar sig för att man håller tyst, det tror jag kan få konsekvensen att man fortsätter med brott.

Det finns också risk för att tystnadskultur inom kriminella nätverk sprider sig till andra grupper i samhället, något som Brottsförebyggande rådet rapporterat om. Ulf Sundström bekräftar den bilden:

– Tyvärr har det spridit sig gentemot vittnen och målsägare som också kan säga att “jag utnyttjar min rätt att vara tyst”. Vi kan förvisso aldrig tvinga en målsägare, men ett vittne har ju vittnesplikt. Den enda som har rätt att vara tyst under en förundersökning är den misstänkte.

Fakta: Rätten att inte yttra sig

I förundersökningskungörelsens tolfte paragraf framgår att i samband med att den som är skäligen misstänkt för brott underrättas om misstanken ska personen också underrättas om sin rätt att inte behöva yttra sig över misstanken och inte heller i övrigt behöva medverka till utredningen av sin egen skuld.

Vid varje förhör som hålls med en misstänkt ska polisen informera om rätten att vara tyst.

Källa: Polisen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om