Trolle konstaterar att grundlagen tillåter begränsningar i grundläggande fri- och rättigheter med hänsyn till rikets säkerhet. Men ordningslagen gör det inte.
– Regeringsformen medger avslag när det gäller hot mot rikets säkerhet och det är uppenbart att det som sker just nu verkligen inte är bra i förhållande till risker för Sverige, säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE).
Det är inte rimligt och det är dessutom svårt att förstå för människor både i landet och utifrån, säger Trolle, som även intervjuades i P1-morgon under tisdagen.
Han lyfter vidare att i länder som Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Finland går den här typen av aktioner inte att genomföra.
TT: Borde inte Sverige bli bättre på att förklara hur lagstiftningen fungerar och att den gäller alla religiösa skrifter?
– Lagstiftningen är förvirrande även för oss som jobbar i det här fältet. Att i det här läget försöka gå ut och försöka vara svenskt pedagogisk tror jag inte är en särskilt framgångsrik väg.
"Konkret nog i min bok"
Trolle, som själv arbetat som polis under stora delar av sitt yrkesliv, anser att det är dags för en "reality check".
– Bränningar kan sätta fart på människor som vill utöva våldsbejakande extremism och terror och det är mycket allvarligt.
Kammarrätten konstaterade i en dom i juni att det krävs konkreta risker i samband med en koranbränning om polisen ska kunna avslå en ansökan. En generellt förhöjd risk för terror i hela Sverige ska inte påverka bedömningen.
– Om det får den här typen av konsekvenser och har fått det tidigare är det konkret nog i min bok. Sedan har de valt att tolka det på det sättet, det får vi acceptera, men då får vi ändra ordningslagen så att även hot mot rikets säkerhet ska kunna vara en anledning till att avslå ansökningar, säger Trolle.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kommenterar inte kravet på att ändra i ordningslagen. Men han uppger att hans departement för närvarande "analyserar" kammarrättens dom, som nu vunnit laga kraft.
Ambassad stormades
Säpo har konstaterat att koranbränningar kan vara hotdrivande mot Sverige och svenska intressen utomlands.
I april greps två bröder misstänkta för att ha planerat ett attentat mot en svensk kyrka, där åklagaren uppgett att motivet ska ha varit en koranbränning i Sverige. Efter koranbränningen utanför en moské i Stockholm i förra veckan stormades även den svenska ambassaden i Iraks huvudstad Bagdad.
Svenska UD skrev i ett uttalande i söndags att man starkt fördömer koranbränningen och kallade koranbränningar för "islamofobiska" och ett "uttryck för rasism och främlingsfientlighet".