Efter upploppen: "Barnen är fortfarande rädda"

Vardagen är tillbaka i Rosengård efter påskhelgens upplopp, men inte för alla. Runt 200 barn kunde inte återvända till sin eldhärjade skola. –Barnen är fortfarande rädda, säger pappan Saied Ahmed.

"Det är synd om barnen”, säger Saied Ahmed vars två yngsta barn inte kunde återvända till Rosengårdsskolan eftersom delar av den totalförstördes i en brand i samband med helgens upplopp.

"Det är synd om barnen”, säger Saied Ahmed vars två yngsta barn inte kunde återvända till Rosengårdsskolan eftersom delar av den totalförstördes i en brand i samband med helgens upplopp.

Foto: Andreas Hillergren/TT

Brott2022-04-19 14:39

När Morgan Johansson (S) kommer till Rosengårdsskolan skickar Saied Ahmed fram sin dotter och son, åtta och nio år gamla, för att ta en selfie med inrikes- och justitieministern.

– Han i slipsen, instruerar Saied Ahmed.

Barnen går normalt sett i årskurs ett och två, men varken de eller deras runt 200 skolkamrater kunde på tisdagen återvända till sin vardag efter påsklovet. Under söndagskvällen totalförstördes delar av skolan i en brand kopplad till upploppen i stadsdelen i Malmö.

"Hittar inga ord"

– Man hittar inga ord för detta. Vi muslimer gör inte sådana grejer, vi bränner inte skolor eller slåss mot polisen. Det är inte polisens fel. De gör bara sitt jobb, precis som alla andra gör sitt jobb. De är oskyldiga, säger Saied Ahmed samtidigt som barnen spelar fotboll på en liten konstgräsplan på skolområdet.

– De som var här och förstörde kommer inte från det här området, de kommer från många andra håll i Malmö. Rosengårdsborna gör inte sådana här dumma grejer, fortsätter han.

Läraren Millaray Curin Alvarez och elevassistenten Maria Kellgren-Ringqvist finns på tisdagen på plats på skolgården för att informera barn och föräldrar.

– Det här påverkar barnen extra mycket. Det här är ju en trygghet för många barn som inte vill vara på lov för de tycker att de har det så bra i skolan. Det är en struktur och trygghet för dem, säger Maria Kellgren-Ringqvist.

Sett branden från balkongerna

Personalen förbereder sig nu för hur de ska prata med barnen när de väl kommer tillbaka till alternativa skollokaler på onsdagen.

– Barnen kommer att komma med många frågor. Många har sett situationen från sina balkonger, men har inte kunnat förstå bakgrunden, säger Millaray Curin Alvarez.

Kommunpolisen Glen Sjögren, som jobbar med det strategiska brottsförebyggande arbetet i Rosengård, framhåller att stadsdelen har en positiv utveckling.

– Det är jättetråkigt att det blir en så tråkig stämpel på Rosengård igen, säger Sjögren efter att han visat runt ministern.

TT: Med tanke på vad som tidigare hade hänt under helgen i Östergötland och Rinkeby – var du förvånad över att det hände här i Rosengård?

– Det finns folk här som inte gillar Rasmus Paludan och som samtidigt ser en chans att bråka med polisen. Men jag är helt övertygad om att alla som var här bodde inte i Rosengård. Varför skulle man elda upp sina grannars bilar eller skolan där kanske småsyskon går?

– Man hade bestämt sig för att man skulle bråka. Det är så enkelt att sprida information vidare till vänner och släktingar om att komma till Rosengård och bråka, då kommer de från alla håll och kanter.

Upplopp även 2020

Även i slutet augusti 2020 drabbades Rosengård av upplopp kopplat till den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludans demonstrationer. Då skedde en koranbränning, som filmades och spreds på nätet, i närliggande Emilstorp. Paludan var då inte på plats eftersom han nekats inresetillstånd till Sverige

Flera hundra personer deltog den gången i upploppen och sammanlagt 14 personer har dömts för brott. Under den gångna påskhelgen var det dock fler människor i omlopp, enligt Glen Sjögren.

– Den gången hade vi också många av våra områdespoliser i tjänst, som normalt sett jobbar här i området och de kunde känna igen folk. Det var inte på samma sätt nu och dessutom kom det folk utifrån. Då kan vi inte känna igen dem heller, säger Sjögren.

"Kan hända igen"

Saied Ahmed och hans fru har försökt att undvika att prata med sina fyra barn – även de två äldre går på Rosengårdsskolan – om vad som har hänt.

– De yngsta sover bredvid mig i sängen, de är fortfarande rädda. Man vill inte snacka för mycket med barnen om det, de är inte vana vid att se sådana grejer, säger Saied Ahmed.

Inte långt därifrån vandrar två poliser för att skapa trygghet utanför skolan. De är inlånade från ett annat polisområde i Malmö. Många av de som normalt sett jobbar i Rosengård måste vila upp sig – för snart väntar en ny helg, säger Glen Sjögren.

– Vi måste vara mentalt förberedda för att det kan hända igen, säger kommunpolisen.

Läraren Millaray Curin Alvarez och elevassistenten Maria Kellgren-Ringqvist (till höger) på Rosengårdsskolan hälsar på justitie- och inrikesministern Morgan Johansson (S) under besöket i Malmöstadsdelen.
Läraren Millaray Curin Alvarez och elevassistenten Maria Kellgren-Ringqvist (till höger) på Rosengårdsskolan hälsar på justitie- och inrikesministern Morgan Johansson (S) under besöket i Malmöstadsdelen.
Fakta: Upploppen i augusti 2020

Under påskhelgen har Linköping, Norrköping, Örebro, Landskrona, Malmö och Stockholmsförorten Rinkeby drabbats av kravaller och upplopp.

Det är andra gången som Malmöstadsdelen Rosengård drabbas av upplopp kopplade till den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludans demonstrationer.

I slutet av augusti 2020 samlades flera hundra personer på Amiralsgatan efter att en film av en koranbränning i närliggande Emilstorp spridits på internet.

Den demonstrationen genomfördes utan tillstånd från polisen, men Paludan själv var inte på plats eftersom han hade nekats inträdde i Sverige samt erhållit ett tvåårigt inreseförbud. Sedan dess har Paludan fått svenskt medborgarskap eftersom hans pappa är svensk.

Den filmade koranbränningen väckte starka känslor och till slut urartade det. Busskurer krossades, däck sattes i brand, polisfordon förstördes och poliser överöstes med stenar.

Totalt har 14 personer dömts för brott i samband för upploppen på Amiralsgatan.

I december 2021 dömdes en 31-årig man samt sex tonåringar, varav en flicka, för brott som exempelvis våldsamt upplopp.

I juni 2021 dömde tingsrätten en 58-årig kvinna till ett års fängelse för anstiftan till våldsamt upplopp och en 26-årig man dömdes till sex månaders fängelse för samma brott. Ytterligare fem män och ungdomar i åldrarna 15–20 år dömdes för att ha deltagit i upploppen. Fem åtalade frikändes helt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!