Enligt domen i Linköpings tingsrätt har mannen spridit en film där en koran syns brinna på en grill tillsammans med bacon. Filmen ljudsattes med musik som bland annat förknippas med moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland 2019, då 51 personer dödades av en högerextrem terrorist. Koranen lämnades tillsammans med bränt bacon vid entrén till en moské i Linköping.
Målet är det första kända där en koranbränning funnits med som ingrediens i ett åtal om hets mot folkgrupp, men det är sammanhanget runt omkring och inte bränningen i sig som varit föremål för prövning.
– Man gör ett tankefel om man tror att den här domen kommer få stor betydelse för koranbränningar generellt. Det här fallet innehåller många fler ingredienser än de koranbränningar som har varit diskuterade under det senaste året, säger Dennis Martinsson, verksam vid universiteten i Stockholm och Örebro.
Samlad bedömning
Det är alltså domstolens samlade bedömning av alla ingredienser i fallet – fläskköttet, musiken, placeringen utanför moskén, spridningen av klippet på nätet – som gör att man i detta fall anser att det når upp till hets mot folkgrupp.
– - Domstolen går igenom alla delar och gör sedan en helhetsbedömning, det är det som är viktigt för hets mot folkgrupp. Den här bedömningen måste för en fällande dom innebära att man anser att en specifik grupp utsatts för "missaktning", och att man tar hänsyn till i vilket sammanhang det sker.
I Linköpingsfallet anser domstolen att filmen inte kan uppfattas på något annat sätt än ett uttryck för missaktning mot muslimer.
– Det var en kombination av flera andra saker tillsammans med koranbränningen som gjorde det straffbart.
Svårt att bevisa
Därför lär inte åklagare luta sig mot domen för att väcka åtal mot personer som "endast" eldat en koran, säger han.
– I de fallen är det svårt att bevisa att det riktas just mot muslimer som grupp, där det i stället kan tolkas som kritik mot religionen inom ramen för yttrandefriheten.
Om domen överklagas till hovrätten är det möjligt att man når fram till en annan slutsats, anser Martinsson.
– Sammanhanget med koranbränningen har mig veterligen aldrig tidigare prövats, så det är inte givet att hovrätten gör samma bedömning. Lagstiftningen innebär ju en inskränkning av yttrandefriheten och vad som är tillåtet inom ramen för yttrandefriheten. Det är inte alldeles enkelt att slå fast.
