Till skillnad från tidigare motiverar polisen det aktuella beslutet med att det finns risk för ordningsstörning på den valda platsen. Och det är betoningen på platsen som gör skillnad, enligt Nergelius som är professor i konstitutionell rätt vid Örebro Universitet.

Polisen har erbjudit koranbrännaren Salwan Momika en annan plats – vilket han har tackat nej till.

– Det är precis det som polisen har rätt att göra enligt ordningslagen. Det är det skälet som finns för att avslå en begäran om manifestation. Här har man följt lagen till punkt och pricka, säger Nergelius.

Efter påskkravallerna

Vilhelm Persson, professor i juridik vid Lunds universitet, är inne på samma spår som Nergelius.

– Polisen har betydligt mer på fötterna den här gången än tidigare.

Våren 2022, efter påskkravallerna, ville polisen vid två tillfällen neka tillstånd för koranbränningar. Det motiverades med att man ville se över den egna organisationen efter de uppenbara problem som uppstod under kravallerna, enligt Nergelius.

Då ville polisen rent allmänt inte erbjuda fler tillstånd eftersom det kunde leda till ytterligare ordningsproblem.

Rätten underkände dock polisens beslut eftersom det inte var den som ansökte om manifestationen, den högerextreme politikern Rasmus Paludan, som hade ställt till med problem – utan motdemonstranterna.

"Inget giltigt skäl"

Senast polisen fick fel var i vintras när man inte ville ge tillstånd till en koranbränning i Stockholm med hänsyn till säkerhetsläget. Polisen ansåg att det kunde uppstå hot mot Sverige.

– Det är absolut inget giltigt skäl enligt ordningslagen. Polisen ska inte syssla med utrikespolitiska bedömningar, säger Nergelius och tillägger att domstolen underkände motiveringen.