Fängelse yrkas för gängläcka på domstol

Domstolshandläggaren avslöjade för ett kriminellt gäng att de var avlyssnade av polisen. Åklagaren yrkar på 2 års fängelse för "systemhotande" brott – själv anser hon sig inte ha gjort någon skada.
–Jag har inte lämnat ut information som skulle förstöra polisens arbete, säger hon.

Den åtalade kvinnan tillsammans med advokat Johan Eriksson vid onsdagens huvudförhandling. Kvinnan står åtalad för att ha läckt hemlig information om brottsutredningar till en man i ett kriminellt nätverk.

Den åtalade kvinnan tillsammans med advokat Johan Eriksson vid onsdagens huvudförhandling. Kvinnan står åtalad för att ha läckt hemlig information om brottsutredningar till en man i ett kriminellt nätverk.

Foto: Johan Hallnäs/TT

Brott2023-11-23 14:32

– Kvinnans agerande har medfört att polisen, på ett väldigt allvarligt sätt, har fått problem med att hantera den grova kriminaliteten i norra Stockholm, säger åklagare Per Nichols i sitt slutanförande.

Han yrkar på fängelse i 2 år för grovt brott mot tystnadsplikten och grovt dataintrång samt samma brott av normalgraden. Enligt åtalet har kvinnan, som är i 30-årsåldern, läckt hemligstämplade uppgifter från arbetsplatsen Attunda tingsrätt till en gängkriminell man hon inlett en relation med.

Hon misstänks bland annat ha avslöjat att polisen avlyssnade flera personer i det kriminella Turebergsnätverket i Sollentuna. Enligt åklagaren har hon även låtit mannen surfa fritt på hennes jobbdator med tillgång till domstolens interna målsystem.

– De mål det surfats runt på är sådana mål som mannen haft intresse av att få information om eftersom de innehåller uppgifter om hans kriminella vänner, säger Per Nichols.

Blev kär

Enligt kvinnan var hon initialt ovetandes om mannens gängtillhörighet och säger sig ha lämnat ut uppgifterna under hot.

Hon greps i september sedan polisen spanat mot henne en tid. Hon erkänner att hon vid två tillfällen lämnat ut sekretessbelagda uppgifter och att hon känt till att mannen använt hennes dator, men att det skett bakom hennes rygg. I tingsrätten har hon betonat att hon gjort fel och att hon skäms, men att hon inte läckt något av betydelse.

– Jag har alltid stått på polisens sida, aldrig på de kriminellas. Det är klart att jag vill att de ska krossa alla kriminella nätverk, men jag har inte lämnat ut den typen av information som skulle förstöra polisens arbete, säger hon.

Enligt polis och åklagare finns inga tecken på att kvinnan känt sig hotad eller agerat utifrån ekonomiska incitament. Inte heller hennes nära vän som vittnat i domstolen känner igen att hon ska ha varit rädd.

– Absolut inte. Hon har varit småkär i honom, hon har gillat honom sedan dag ett och har velat ha honom som mer än en vän, men hon har inte fått respons på det, säger vännen.

I ett av kvinnans sista meddelanden till mannen anklagar hon honom för att ha utnyttjat henne och skriver att "för första gången undvek jag att visa ett jävligt viktigt papper jag fick i handen idag om ditt lilla nätverk".

"Mitt i prick"

En av åtalspunkterna mot kvinnan, grovt brott mot tystnadsplikten, infördes i brottsbalken den 1 augusti i år med motiveringen att man ville förhindra att känslig information hamnar i händerna på kriminella.

– Det är en ödets ironi att bara någon månad efter att lagstiftningen träder i kraft så ligger ett sådant ärende på bordet, säger Per Nichols och konstaterar att rubriceringen sitter "mitt i prick" på det nu aktuella målet.

Johan Eriksson, som företräder kvinnan, anser att straffvärdet är fängelse i max 9 månader och yrkar på villkorlig dom och samhällstjänst. Han betonar att inga uppgifter som kvinnan uppges ha spridit har återfunnits i någon beslagtagen telefon och säger att det helt saknas bevisning utöver vad kvinnan själv sagt i förhör.

– I Sverige har vi alltid sagt att man inte kan fällas på sina medgivanden. Det måste finnas bevisning, säger Johan Eriksson.

Kvinnan, ensamstående mamma till två små barn, försattes efter förhandlingen på fri fot i väntan på dom, något både åklagare och försvar ställde sig bakom.

Bakgrund: Misstänkte läcka

I slutet av augusti observerar polisens spanare hur fyra män kopplade till det kriminella Turebergsnätverket i Sollentuna flockas kring något som en av männen visar upp på en mobiltelefon.

Polisen tror att det mannen visar sina vänner är information om att en av dem står under avlyssning. Direkt efter händelsen tystnar mannens telefon.

Det är inte första gången. Sedan årsskiftet har polisen gång på gång upptäckt hur insatser med hemliga tvångsmedel förstörts av att avlyssnade personer plötsligt börjat agera överdrivet försiktigt. Nu växer misstanken om att någon läcker informationen till nätverket.

En omfattande spaningsinsats tar vid och spåren leder till den närliggande Attunda tingsrätt där man fastnar för den nu åtalade domstolshandläggaren. Man börjar övervaka kvinnan, som visar sig ha intensiv kontakt med den gängman som visat upp innehållet i telefonen.

Hon grips den 20 september. Polisen har då övervakat henne i flera veckor. Den 10 november åtalas kvinnan för grovt brott mot tystnadsplikten och grovt dataintrång, samt för samma brott av normalgraden.

Enligt åtalet har hon vid flera tillfällen lämnat ut hemlig information från domstolen till gängmannen. Kvinnan ska även ha gett honom tillgång till sin jobbdator där han kunnat surfa fritt i domstolens ärendesystem. Själv uppger kvinnan att han använt datorn bakom hennes rygg.


Fakta: Tystnadsplikt och ny lagstiftning

Den 1 augusti höjdes maxstraffet för brott mot tystnadsplikten från fängelse i ett år till fängelse i högst två år. Det infördes också ett grovt brott. Om brottet bedöms som grovt ska man dömas för grovt brott mot tystnadsplikt, till fängelse i minst sex månader och högst fyra år.

Införandet av ett grovt brott motiverades särskilt med att man ville förhindra att känslig information från exempelvis polisens databaser hamnar i händerna på kriminella.

Lagändringen innebär inte att fler gärningar straffbeläggs eller att det införs nya sekretessregler. Den påverkar inte heller meddelarskyddet, utan innebär bara en straffskärpning för saker som redan är förbjudna.

Straffskalan för brott mot tystnadsplikt har varit orörd de senaste 50 åren. Skärpningar har efterlysts av bland annat Avdelningen för särskilda utredningar, SU.

Källa: Polistidningen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!