Fängslade gängledare stort hot på anstalterna

Svenska anstalter har fått en kraftig ökning av intagna med koppling till organiserad brottslighet, inte minst från de kriminella toppskikten. Gruppen utgör nu ett säkerhetshot för Kriminalvården. –Jag bedömer säkerhetsläget som det skarpaste på många år, säger säkerhetsdirektör Kenneth Holm.

Det har skett en stor ökning av antal intagna på svenska anstalter som har koppling till organiserad brottslighet. Arkivbild.

Det har skett en stor ökning av antal intagna på svenska anstalter som har koppling till organiserad brottslighet. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Brott2022-12-19 05:30

Över 570 personer med koppling till organiserad brottslighet sitter inlåsta på anstalter runt om i Sverige. Gruppen utgör en liten del av totalen, men har ökat kraftigt och är nu 300 fler än för bara två år sedan.

– Och en relativt stor del av dem tillhör toppskiktet inom den organiserade brottsligheten, säger Kenneth Holm, säkerhetsdirektör på Kriminalvården.

De ledande gängkriminella är personer med hög brottskapacitet som nu bedöms utgöra ett säkerhetshot för myndigheten.

– De är strategiska och har styrt avancerade brottsupplägg i samhället. De har tjänat mycket pengar på narkotika, de har nätverk nationellt och internationellt och de har ett stort våldskapital. Genom att använda sig av otillåten påverkan har de ambitionen att styra och bedriva brottslighet såväl inom anstalt som i samhället, säger Holm.

Utsatta medarbetare

Enligt säkerhetsavdelningens senaste bedömning utgör otillåten påverkan det enskilt största hotet nu och framöver.

– Våra medarbetare är väldigt utsatta för det, och det kan vara allt från hot till smicker. Det kan handla om att man vill ha gynnsamma beslut, påverka en brottmålsprocess eller att man vill fortsätta initiera brott ute i samhället, säger Kenneth Holm.

Han konstaterar även att incidenterna på anstalterna har ökat. Det rör sig framför allt om våld mellan intagna och hot mot kriminalvårdare.

Enligt Kenneth Holm är dock myndighetens säkerhetsarbete starkare än någonsin. Det finns tydliga riktlinjer och rutiner och personalen har ett högt säkerhetsmedvetande.

– Det sker ett gott säkerhetsarbete utifrån förutsättningarna och vi har en tydlig bild av läget. Men riskerna har ökat så pass mycket att vi bedömer det som det skarpaste på många år.

Hög beläggning och personalbrist

Den mycket höga beläggningsgraden på anstalterna och personalbristen bidrar till att läget anses vara så allvarligt. Därför är utökningen av fler platser och rekrytering av ny personal fortsatt de viktigaste åtgärderna att arbeta med.

Utöver det arbetar man med flera andra åtgärder för att stärka säkerheten, där man både förstärkt underrättelseverksamheten och placeringsarbetet. Det senare har framför allt varit avgörande för att kunna undvika olämpliga konstellationer bland de gängkriminella, enligt Holm.

Tillsammans med andra myndigheter som arbetar mot organiserad brottslighet har man även tagit fram ett nytt koncept för medarbetarskydd, säger han.

– Det handlar om att stödja och medvetandegöra personal om hur man ska tänka och agera i förebyggande syfte. Både i jobbet och på fritiden, säger Kenneth Holm.

Kenneth Holm, säkerhetsdirektör och chef för avdelningen för säkerhet på Kriminalvården.
Kenneth Holm, säkerhetsdirektör och chef för avdelningen för säkerhet på Kriminalvården.
Fakta: Kriminalvården växer

2021 fanns det omkring 2 500 ordinarie häktesplatser och cirka 5 100 anstaltsplatser, samt ett antal tillfälliga så kallade beredskapsplatser.

Fram till år 2031 planerar myndigheten för att utöka antalet ordinarie platser till cirka 10 100. Det motsvarar en utökning på totalt cirka 3 400 ordinarie platser, omkring 2 500 i anstalt och 900 i häkte.

Samtidigt ska ett stort antal beredskapsplatser och tidsbegränsade platser tas fram.

Källa: Kriminalvården

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!