Förra året började 8 964 personer avtjäna ett fängelsestraff. Det är 208 färre än 2019.

Men ändå ökade det totala antalet år som de nyintagna sammanlagt ska avtjäna, den så kallade straffmassan, till över 10 000 år.

Det är en ökning med åtta procent jämfört med 2019 och den högsta straffmassan sedan 2012, enligt Kriminalvårdens statistikrapport (KOS) som presenteras i dag.

Under 2020 minskade antalet nyintagna med strafftider kortare än ett år medan nya klienter med strafftider längre än ett år ökade jämfört med 2019.

Inte trendbrott

Men det minskade antalet nyintagna förra året är troligen inte tecken på ett trendbrott, säger Dan Andersson som är analytiker på Kriminalvården.

– Vi har under flera år, med början 2018, haft ett ökat inflöde till anstalt i kombination med längre strafftider på grund av straffskärpningar och lagstiftning. 2020 var ett avbrott i flödessiffran men som det ser ut i nuläget ökar inflödet igen och även strafftiderna ser ut att öka.

Och i de prognoser som Kriminalvården gjort för de kommande åren räknar man också med både ökat inflöde och längre strafftider och därmed behov av fler platser.

– Vi säger att vi ska ha ytterligare 3 500 platser på anstalter och häkten på 10 års sikt, säger Dan Andersson.

Mer än fullt

Trots det minskade inflödet av nyintagna förra året fortsatte platsbristen på anstalter och häkten att öka under 2020.

– Beläggningsläget påverkas både av hur mycket klienter som kommer till oss och hur länge de ska finnas hos oss, säger Dan Andersson.

Beläggningsgraden på fasta platser var under 2020 i genomsnitt över 100 procent för både häkte och anstalt.

Våld och hot

En av konsekvenserna av trängseln på anstalterna är enligt statistikrapporten att antalet misskötsamheter, det vill säga när intagna bryter mot anstaltens regler, ökade i fjol.

Under förra året skedde 31 089 misskötsamheter på anstalt. Det är 4 000 fler än 2019 och nästan 7 500 fler än 2018.

Under 2020 var sysselsättningsvägran, våld eller hot mot medintagen respektive tjänsteman, innehav av otillåtet föremål, skadegörelse och vägran att lämna drogprov, de vanligaste misskötsamheterna.

"Det ökande antalet misskötsamheter och klienter som missköter sig kan sannolikt härledas till ökat antal klienter på anstalterna och en ansträngd beläggningssituation", står det i rapporten.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig uppgift i första citatet om sedan när inflödet av klienter ökat.