2019 nåddes toppen i antalet sprängningar i Sverige – 133 stycken varav hela 60 i region Syd, enligt Polismyndighetens statistik. Året därpå sjönk totalsiffran till 107 och var 2021 nere på 79.

Varför detonationerna nu minskar efter de senaste årens uppgång är oklart, enligt kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet.

– Det var något liknande som hände med handgranater. Det var väldigt ovanligt fram till 2012, 2013, sedan 2016 hade vi 38 handgranater som detonerade och därefter började det sjunka och vi vet inte varför. Sedan kom andra typer av sprängningar, säger Gerelll och fortsätter:

– Så det korta svaret är att det går lite upp och ner utan att vi riktigt vet varför, och i viss mån har det att göra med trender i den kriminella världen.

Sitter inne

Trenderna kan drivas av så kallade möjliggörare enligt Manne Gerell, till exempel de personer som bygger bomber eller lär ut den här typen av kunskap till andra.

– Det skulle kunna vara så att några sådana har blivit mördade, satts i fängelse eller flyttat utomlands, och då kanske man får en mindre tillgång i vissa kretsar, förklarar han.

Sven Granath, kriminolog vid Stockholmspolisen, pekar även han på frihetsberövanden som en möjlig förklaring.

– Det kan vara att flera av dem som anstiftar sådana här sprängningar sitter inne. Men det kan också ha haft en dämpande effekt att polisen har jobbat en hel del emot det här och ökat beslagen av hembyggda bomber ganska mycket de senaste åren, säger Sven Granath.

Manne Gerell har uppfattningen att anstiftare ofta ligger bakom såväl sprängningar som skjutningar och ställer därför frågan om varför sprängningarna minskat, men inte skjutningarna. 2021 låg antalet skottlossningar på 355 stycken vilket var på ungefär samma nivå som åren dessförinnan då antalet pendlat mellan som lägst 306 och som högst 366.

Olika mål

Enligt Gerell ligger ungefär samma nätverk bakom skottlossningarna och sprängningarna, den stora skillnaden mellan dessa gärningar är vilka måltavlorna och målen är. Sprängningar ska skicka en signal, medan skjutningarna är till för att oskadliggöra.

– Sprängningarna riktar sig oftare mot någon som är mer eller mindre utomstående, mot någon som är utsatt för utpressning eller mot en myndighet, medan skjutningar riktar sig mer direkt mot dem som är i de kriminella nätverken.

– Ser man att den ena minskat kraftigt men inte den andra kanske det är där man kan fundera. Det kanske är så att vi har färre utpressningar, eller att de kriminella lägger mindre tid på att försöka påverka myndigheter? Den typen av saker kan man tänka sig som förklaringar, säger Manne Gerell.

Svänger snabbt

Den nedåtgående trenden kan brytas snabbt, konstaterar han.

– Det kanske räcker med att en person etablerar sig och börjar pytsa ut bomber till folk, eller att det kommer in en laddning med handgranater så alla plötsligt har det tillgängligt. Det kan svänga ganska snabbt.

Vad gäller skottlossningar och dödliga skjutningar har inledningen på 2022 sett dyster ut. Fram till den 15 februari rapporterar polisen att det skett 41 skottlossningar, där elva personer dödats och tolv skadats. Men det säger ingenting om hur trenden kommer att bli resten av året, konstaterar Sven Granath.

– Det är mycket tillfälligheter i det här, hur många som dödas och hur många som skadas. Det följer inget jämnt flöde och det kanske sker fyra dödsskjutningar i Stockholm på två veckor, och sedan kan det gå två månader då ingen sker.