I förra NTU, från 2020, uppgav 47 procent av befolkningen (16–84 år) att de i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten. I årets undersökning, som presenterades under tisdagen, har andelen minskat till 45 procent.
Resultatet visar också på en minskning av den självrapporterade utsattheten för sådant som i undersökningen kategoriseras som brott mot enskild person – som personrån, sexualbrott, misshandel, hot och fickstöld.
20,2 procent av befolkningen uppger att de utsatts att för brott mot enskild person under 2020, en minskning från 2019, då andelen var 22,6 procent.
4,6 procent uppger att de utsattes för sexualbrott förra året, vilket omräknat motsvarar ungefär 375 000 personer i befolkningen. Det är en minskning jämfört med utsattheten som uppgavs i förra mätningen, som låg på 5,6 procent. Kvinnor är fortsatt mer utsatta för sexualbrott än män men även där har andelen minskat från 9,4 till 7,7 procent.
Nästan samtliga brottstyper som mäts i undersökningen har minskat. Försäljningsbedrägerier ökade dock från 5,1 procent 2019 till 5,5 procent 2020.
Tillfälliga ändringar
Hur stora växlar man ska dra på de positiva trender som syns är dock oklart. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå), som genomför undersökningen, har resultaten sannolikt påverkats av att våra livsstilsmönster förändrats under pandemin. Skillnaderna kan därför vara av tillfällig karaktär och inte ett tecken på trendbrott, skriver Brå i sin rapport.
– Man skulle kunna tänka sig att vissa typer av brott har minskat under pandemin, till exempel sådant som ofta sker utanför hemmet, som personrån, fickstöld och misshandel på allmän plats. Det är också brottstyper där vi ser en minskning, under det senaste året, säger Sofie Lifvin, utredare på Brå.
Pandemin kan också ha bidragit till den minskning av egendomsbrott som syns i rapporten.
– Där kan man tänka sig att eftersom många har varit hemma mer, så skulle detta kunna vara en förklaring till att den typen av brott minskat. Man har bilen och cykeln nära hemmet till exempel, säger Sofie Lifvin.
Undersökningen visar också att förtroendet för rättsväsendet, framför allt polisen, fortsätter att öka.
Undviker gå ut
Att mäta oro för brott och otrygghet är inte helt enkelt då det är komplexa fenomen som upplevs väldigt olika av olika personer.
I NTU undersöks området från flera olika håll, vilket kan ge indikationer på utvecklingen. En fråga handlar om känslan av otrygghet och om det påverkar hur man rör sig utomhus. I undersökningen svarar 28 procent att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde, en minskning med två procentenheter året innan.
Oron får fler konsekvenser. Nära en fjärdedel av befolkningen uppger att de mycket eller ganska ofta under det senaste året har valt en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott. Mer än var tionde uppger att de avstått en aktivitet på grund av oro, och sju procent uppger att oron för brott har en stor påverkan på livskvaliteten. Kvinnor är generellt mer påverkade av detta än män.
TT: Nu återgår vi till att leva mer som vanligt, så hur kommer läget utvecklas framöver?
– Det är väldigt svårt att svara på utifrån den här undersökningen, vi gör inga prognoser. Vi får se i nästa års undersökning.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) kommenterar undersökningen på följande vis:
– Det var ett speciellt år. Man ska inte dra för stora slutsatser av det, säger han.
