– Efter det här kommer kriminella alltid behöva fundera på vilket bolag därute som är ett äkta säkerhetsföretag och vilket som är drivet av myndigheter. Vi har uppenbarligen både de tekniska möjligheterna och de internationella kontakterna som krävs för att kunna genomföra en sådan här operation.
Det sade en nöjd och självsäker Suzanne Turner, chef vid FBI:s kontor i San Diego, vid en av alla de pressträffar som hölls förra veckan om den massiva polisinsatsen Trojan Shield. Hundratals misstänkta greps och enorma beslag gjordes i ett svep när polis runt om i hela världen skördade frukterna av en ovanligt raffinerad operation.
"En varning"
Att insatserna varit möjliga stavas Anom. En krypterad kommunikationstjänst vars enheter använts av 12 000 personer runt om i världen – uteslutande kriminella enligt FBI. Det dessa inte visste var att det var just FBI som utvecklat och administrerade tjänsten, och fick en hemlig kopia av samtliga meddelanden som skickades via Anom. Detta gav utredare, bland annat i Sverige, en unik inblick i brottsplaner och nätverk. Hittills har över 800 frihetsberövanden ägt rum globalt, varav 155 inom ramen för den svenska delen av operationen.
– Ta detta som en varning. Till de kriminella som tror att er verksamhet kan döljas av en krypterad osynlighetsmantel vill jag säga: det går inte. FBI har samlat ett internationellt nätverk av hängivna samarbetspartners som är fast beslutna att bekämpa det globala hot som den grova organiserade brottsligheten står för, sade Suzanne Turner.
Men att kriminella kommer att sluta använda sig av krypterade kommunikationstjänster är föga troligt:
– Jag har ju trott varje gång det varit tillslag att nu kommer det upphöra, att man slutar att kommunicera så här. Men så har inte varit fallet, man har tittat på andra tjänster helt enkelt, säger cybersäkerhetsexperten Jonas Lejon.
Fallerar ofta
En förklaring till att man fortsätter är att telefonerna som tjänsterna finns på erbjuder mer än bara krypterad kommunikation. Mikrofonerna på enheterna är exempelvis avstängda, kamerorna borttagna. Ofta finns en nödfunktion som gör att all information på enheten snabbt kan raderas, ibland på distans.
Att göra en krypterad kommunikationsapp är egentligen ganska enkelt, enligt Jonas Lejon. Det svåra, säger han, är att få till allting runtomkring. Hur man ska hantera krypteringsnycklarna, hur gör man med utbildning i hur tjänsten fungerar, hur ska enheterna säljas?
– Det är väldigt svårt att göra allt rätt. Oftast fallerar man på något ställe.
Även om nu flera plattformar knäckts finns nya varianter att vända sig till. Enligt Jonas Lejon är marknaden "jättestor", det finns minst 20–30 ytterligare krypterade chattappar och mobiltelefoner. Men samtidigt – alla kryptosystem går att knäcka. Det är bara en fråga om tid och resurser.
– Polisen i de här länderna, FBI exempelvis, har ofantliga resurser de kan lägga på det här, och lagen på sin sida. Så de kriminella har väldigt svårt att skydda sig, säger Lejon.
"Ger oss fördelar"
Linda H Staaf, underrättelsechef på polisens nationella operativa avdelning, säger att det återstår att se hur de kriminella agerar.
– Ska man bedriva kriminell verksamhet behöver man fortsätta kommunicera och vi följer självklart de rörelser som sker och vilken effekt det får, utan att jag kan gå in närmare på detta.
TT: Finns det inte en risk att det blir svårare för er att följa, om de blir mer försiktiga kring den här typen av kommunikationstjänster?
– Jo, men det kommer också bli svårare för dem att genomföra sin kommunikation. Det här har varit ett väldigt enkelt och smidigt sätt att kommunicera på som har gynnat de organiserade kriminella nätverken. Kan de inte använda sig av de här och måste hitta andra lösningar så blir det krångligare för dem, vilket kan ge oss fördelar.