Förra året upptäckte Migrationsverket 515 fall av misstänkt människohandel. Året innan var siffran 261. Ökningen beror till stor del på att man haft två ärenden som omfattar ett stort antal personer, förklarar Lisa Hultin Knutas, central samordnare mot människohandel.
Det ena fallet rör misstänkt arbetskraftsexploatering i Sverige, medan det andra rör ansökningar om arbetstillstånd där man misstänkt att det fanns risk för exploatering.
De båda fallen rör misstänkt tvångsarbete, som är den vanligaste formen av exploatering som upptäcks av Migrationsverket. Det förs ingen statistik, men ofta handlar det om branscher med hög personalomsättning, säger Lisa Hultin Knutas.
– Byggbranschen – bygg och anläggning sticker ut i princip varje år, men även restaurang-, städ- och skogsbranschen.
De som utnyttjas i byggbranschen är nästan uteslutande män medan kvinnor är överrepresenterade i misstänkt människohandel för sexuella ändamål. I de fall som upptäcktes förra året är närmare 90 procent av de utsatta flickor eller kvinnor.
En bråkdel
Migrationsverket har under 2022 registrerat 45 ärenden om misstänkt människohandel som rör personer från Ukraina.
– Då får man ha i åtanke att vi registrerat ungefär 50 000 individer från Ukraina. Det kan jämföras med 2021 då vi hade 42 misstankar på ungefär 500 ärenden. Så procentuellt har vi identifierat en bråkdel av vad vi brukar göra.
En förklaring är att man inte haft samma förutsättningar att prata med de sökande som tidigare och massflyktsdirektivet har gjort att tillstånd beviljas på ett annat sätt. Att många ukrainska flyktingar inte haft boende genom Migrationsverket har också gjort det svårt att få en överblick.
– Vi jobbar med samma indikationer som vi alltid gör. Men det är tufft, säger Lisa Hultin Knutas.
Fler tips
Av de 515 fall av misstänkt människohandel som identifierats under 2022 uppskattar Migrationsverket att i runt 380 av dem har exploateringen skett i Sverige.
Det är svårt att säga om människohandeln ökar, men medvetenheten om att det förekommer verkar öka.
– Tipsen och informationen vi får in om utnyttjande på den svenska arbetsmarknaden ökar. Det kan bero på att exploateringen ökar, men det kan också bero på att vi jobbar mycket mer aktivt mot arbetslivskriminalitet i Sverige än vad vi gjort någonsin.