Den gångna veckan har varit mörk när det gäller antalet dödsskjutningar såväl som sprängningar.
En man i 20-årsåldern i Kristianstad blev det 48:e offret för dödsskjutningar i år, och därmed nåddes ett dystert rekord då en tidigare toppnotering för 2020 passerades, trots att en bra bit av året återstår.
Samtidigt har det smällt på fyra håll. Under natten mot onsdagen fick polisen larm om en kraftig explosion vid ett flerfamiljshus i skånska Åstorp. Kort därefter kom nästa larm om en liknande kraftig sprängning i Helsingborg. I den förstnämnda uppgavs en person ha fått allvarliga skador medan ingen kom till skada i den senare.
På torsdagskvällen var det dags igen, i Solna. Den kraftiga explosionen hördes över stora delar av Solna och även delar av Stockholm. Det drabbade flerfamiljshuset fick evakueras.
Natten mellan lördagen och söndagen skedde veckans fjärde sprängning. En kraftig explosion inträffade vid ett flerfamiljshus på Södermalm i Stockholm och ett 20-tal personer fick evakueras.
Fyra sprängningar på bara en vecka. En slump eller pekar det på en ökande trend?
Har minskat
De senaste åren har antalet sprängningar dalat i Sverige. Efter en toppnotering 2019, med 133 sprängningar, sjönk siffran till 107 året efter och 2021 landade den på 79, enligt Polismyndighetens statistik.
Frågan är om den nedåtgående trenden bryts i år. Till och med 15 september, så långt som polisens statistik i frågan sträcker sig för 2022, hade totalt 68 sprängningar skett runtom i landet. Och efter det har alltså minst fyra detonationer ägt rum.
Att sprängningarna minskat de senaste åren kan ha flera orsaker, men trendväxlingar i den kriminella världen har tidigare pekats ut som en möjlig förklaring. Ofta finns en koppling till gängbrottslighet, enligt Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.
– Skjutningar och sprängningar handlar delvis om samma sak, det handlar ofta om konflikter inom eller mellan kriminella miljöer. Mer konflikter kommer att leda till fler skjutningar och sprängningar, men det är också en fråga om trender och tillgång på kapacitet och bomber, säger han.
Ofta utpressning
Samtidigt riktar sig sprängningar oftare än skjutningar mot icke-kriminella, när det handlar om utpressning eller att skrämmas.
– Det har oftare inte för avsikt att skada eller döda någon, utan man spränger en tom byggnad, en trappuppgång eller en bil. Sprängningarna sker oftare i centrala delar av våra städer medan skjutningarna sker i utsatta områden.
Två av veckans sprängningar ägde rum i Skåne, vilket går i linje med att polisregion Syd är den region i landet som varit drabbad av flest sprängningar hittills i år. Även Stockholm sticker ut i statistiken.
Hur ofta eller sällan det sprängs kan även bero på tillgången till personer med rätt kunskap att tillverka bomber, enligt Manne Gerell.
– Vi har inte så himla många bombmakare i Sverige, försvinner någon från spelplanen så kan det få en påverkan på statistiken.
– För några år sedan hade vi väldigt mycket termosbomber. Sedan var det några som blev fällda för sådana saker, och den typen av förändringar av tillgång på redskap att genomföra bombningar skulle kunna förklara att det har minskat de senaste åren. Men det har ju ökat litegrann i år igen.