Den så kallade straffrabatten för unga mellan 18 och 20 år försvann 2 januari i år. För 18-åringar handlar det om dubbelt så hårda straff jämfört med innan.

Slopandet av straffrabatten, som har varit politiskt omdebatterad i flera år och hårt kritiserad av tunga remissinstanser, välkomnas av Martin Lazar, kommunpolis med ansvar för det brottsförebyggande arbetet i Botkyrka kommun, söder om Stockholm.

– Det är nödvändigt och bra att man markerar tydligt från politiskt håll och tar bort straffrabatten, säger han.

Men med hårdare straff för unga gängkriminella ökar också pressen på de som är ännu yngre.

– Jag tror inte att det är vad samhället behöver just nu, konstaterar Lazar.

Pressen ökar

Lagändringen, som är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten, innebär att allt fler unga kommer att dömas till fängelse, med allt längre straff. Även livstid kan dömas ut för åldersgruppen.

Straffen för 15–17-åringar har däremot inte skärpts.

På gatan ökar nu trycket på minderåriga att begå allvarliga brott, eller ta på sig skulden för dem åt äldre gängkriminella.

– Nu öppnas nya möjligheter för dem att snabbare avancera i sin kriminella karriär, säger Martin Lazar.

De så kallade tröskeleffekterna var skäl nog att inte slopa straffrabatten enligt den statliga Påföljdsutredningen från 2012.

Sedan dess har utvecklingen i den organiserade brottsligheten blivit mer våldsam och systemhotande samtidigt som utförarna – langarna och skyttarna – blivit yngre, enligt polisen.

– De yngre är våldsammare. De saknar livserfarenhet, konsekvenstänkande och ser sitt liv väldigt kortsiktigt. De är naiva, och nu tar de beställningar och beslut som kommer att påverka deras liv en lång tid framöver, säger Lazar.

Oroliga myndigheter

Oron för att tröskeleffekterna ska leda till att minderåriga i större utsträckning utsätts för påverkan av äldre kriminella delas av flera remissinstanser. Däribland Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, JO och socialförvaltningen i Stockholm, för att nämna några.

– Med större tröskeleffekter finns risken att äldre personer inblandade i kriminella gärningar utnyttjar de som är yngre som får lägre straff, konstaterar riksåklagare Petra Lundh.

Hon är chef över Åklagarmyndigheten, men var också utredare för slopandet av ungdomsreduktionen, som den heter på korrekt författningssvenska. Utredningen kom fram till att tröskeleffekter är oundvikliga eftersom det inte finns några skäl att höja straffen även för minderåriga.

– Det finns inget i forskningen som stödjer att det skulle leda till minskad brottslighet.

Samma slutsats drog Petra Lundh förvisso även för åldersgruppen 18–20 år. Men som regeringens utredare hade hon i uppdrag att utreda hur, inte om, straffrabatten skulle slopas.

– Det är samhällets syn på brott och straff som har förändrats. Och det är främst en politisk fråga.

TT: Så hur ska samhället möta ökat tryck på minderåriga?

– Man behöver se strängare på när vuxna utnyttjar barn för att de får lindriga straff – eller inga straff alls, vilket är fallet om de är under straffmyndighetsåldern 15 år, säger Petra Lundh.

Vill se nytt brott

Riksåklagaren önskar sig ett nytt brott i lagboken: “främjande av ungdomsbrottslighet”, ett förslag som också presenterades i Gängbrottsutredningens betänkande i augusti.

Brottet kan handla om att anlita, betala eller överlämna vapen till personer under 18 år för att brott ska begås. Straffet föreslås ge upp till fyra års fängelse.

– Det skulle ge ett tydligt signalvärde, säger Petra Lundh.

Att vuxna utnyttjar ett barn eller en ungdoms låga ålder är redan en försvårande omständighet i brottsbalken och ska ge hårdare straff, poängterar Lundh.

– Det måste givetvis bevisas också, vilket kan vara en utmaning, tillägger hon.

Mehdi Adnan Mossa arbetar med unga i riskzon för kriminalitet, som skolkurator på gymnasiet samt uppsökande behandlare med uppdrag åt socialtjänsten. Som ung lockades han själv in i gängkriminalitet.

– Rekryteringen sker inte alltid med tvång, säger han.

– Unga i de här miljöerna tar i vissa fall frivilligt på sig att begå ett beställningsmord för att klättra i rang och bygga sitt eget våldskapital.

Bevis på misslyckande

Att bevisa att en "gängledare" rekryterat en ungdom är därför svårt, menar han.

– Jag såg egentligen inte upp till de äldre kriminella när jag själv var ung. Men de var de vuxna som fanns tillgängliga att bygga relationer med för oss. De fanns i området 24-7.

Kriminella är bra på det som föräldrar och samhället misslyckats med, att se unga och deras behov, säger han. Det kan handla om allt möjligt – pengar, psykisk ohälsa, underliggande diagnoser, missbrukande föräldrar, en kriminell bror eller bara tristess och jakt på spänning.

– I gänget erbjuds man en gemenskap och samhörighet, men i ett destruktivt syfte.

"Brösta en fyra för att bli en hundragubbe." Begreppet dök upp för några år sedan bland unga kriminella och betyder att man som minderårig är redo att sitta fyra år på sluten ungdomsvård för ett mord och därmed bli fullvärdig medlem i gänget.

– Nu ökar stressen att begå ett mord innan din artonårsdag, för att ta mandat på marknaden, säger Mehdi Adnan Mossa.

Fyra års vård är inte ett tillräckligt hårt straff när omyndiga begår mord, anser justitieminister Morgan Johansson (S), som i november tillsatte en översyn av LSU, lagen om sluten ungdomsvård. Utredningen ska redovisas senast den 3 augusti 2023.

Men att rucka i påföljdssystemet för minderåriga är ingen liten sak.

– Ska man göra förändringar i det behöver man se över hela påföljdssystemet så att det inte sätts i obalans, säger Petra Lundh.

Snabbare än myndigheterna

Att stifta nya lagar kräver inte bara politisk vilja, det tar tid.

Förslaget att slopa straffrabatten, som ändrats från att gälla samtliga brott till enbart allvarliga, dröjde drygt tre år från det att Lundh presenterade sin utredning i december 2018.

En ny lag mot rekrytering av unga kommer att dröja ytterligare. För polisen räcker dessutom inte enbart en lagtext, poängterar Martin Lazar.

– Vi behöver rättsfall och fällande domar.

Kriminella nätverk agerar snabbare än rättssystemet. Myndigheternas långsamhet fortsätter att skörda offer, understryker Lazar.

– Byråkrati tar dyrbar tid, tid som inte går att vinna tillbaka. De kriminella följer utvecklingen, de är effektiva i sina åtgärder och ändrar snabbt sina upplägg.

Så vad är planen för att rädda de yngre som redan står på branten?

Martin Lazar efterfrågar mer än populism i den kommande valrörelsen.

– Den onda spiralen kan bara brytas om vi jobbar med helhetsbilden runt det brottsförebyggande arbetet.

Mehdi Adnan Mossa är inne på samma spår.

– Man skulle samtidigt ha rustat socialtjänsten och de förebyggande insatserna och tagit fram en plan som lindrar trycket på de yngre.