Siffran lanserades första gången av rikspolischef Anders Thornberg i en intervju i våras. Han talade då om omkring 30 000 individer med bindningar till skjutningar och sprängningar i Sverige.

Det har efterhand kommit att tolkas som att Sverige har 30 000 gängkriminella. Men det är en förenkling som inte är helt korrekt, enligt Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– Missen är att det här har gått från att vara 30 000 "med koppling till gäng" till att vara 30 000 "gängkriminella", säger han.

Tusen gängtoppar

Polisen vill i dag inte närmare redogöra för hur den kommit fram till siffran 30 000.

Men tidigare har rikspolischefen sagt att det handlar om 9 000 aktörer som ingår i de kriminella nätverken, och 21 000 "medmisstänkta".

Siffran 9 000 utgår enligt Manne Gerell sannolikt från den så kallade cylindermodellen, som används för att mäta kriminellas påverkan i ett område.

2022 rapporterades 8 900 cylinderaktörer, det vill säga cirka 9 000. I år är siffran något högre.

Men det är bara knappt hälften av dessa som är gängkriminella i den meningen att de styr eller utför skjutningar och sprängningar.

"Nätverkens utkanter"

Gängtopparna (A-aktörerna) bedöms i år till drygt 1 000 individer, medan utförarna (B-aktörerna) som skjuter, säljer narkotika och begår våldsbrott är knappt 4 000, enligt polisen.

Övriga som ingår i cylindermodellen är ungdomar (C-aktörer) som agerar tillsammans i området och exempelvis kastar sten, missbrukar, hotar och är våldsamma. Det handlar om cirka 3 200 individer. Den sista kategorin är barn (D-aktörer) som löper risk att utveckla en kriminell karriär, ungefär 2 000 personer.

– De senare kategorierna är kanske inte jättetungt gängkriminella, men ingår i nätverkens utkanter, säger Gerell.

– Det är ett logiskt sätt att beskriva en vidare nätverkskriminell miljö.

Vilka är då de 21 000 "medmisstänkta"? Det är personer som misstänks för brott tillsammans med cylinderaktörerna.

– Det kan vara att polisen stoppar en bil, hittar ett kilo kokain och fyra personer sitter i bilen. En av dem är en av de 9 000 gängkriminella, de andra blir då medmisstänkta, säger Manne Gerell.

De som hamnat i den här kategorin behöver inte ha utfört typiska gängbrott, enligt Gerell.

– Somligt kan säkert vara narkotikabrott och våldsbrott, men en del kan vara helt andra saker, något snatteri eller vad som helst.

Två sätt att räkna

Polisen har även gett ytterligare en förklaring till siffran 30 000.

Den handlar om att man kartlagt 5 000 personer som utsatts för grova våldsbrott, eller varit gärningsmän, de senaste åren. Genom att titta på deras kontaktnät har polisen kommit fram till att det finns runt 30 000 personer i Sverige som har någon sorts koppling till kriminella gäng.

– Här handlar det inte bara om medmisstänkta för brott, det kan även vara underrättelsekopplingar och liknande, säger Gerell.

– Så det verkar vara två olika sätt att räkna som båda ger ungefär samma resultat och som fångar ungefär samma individer.

Ny lägesbild på gång

Den svenska siffran används nu också vid jämförelser med andra länder, till exempel Danmark som har 1 300 gängkriminella. Men sådana jämförelser blir inte rättvisande, enligt Gerell.

– Det är jättesvårt att säga hur vår siffra förhåller sig till Danmarks. Det beror på var de sätter ribban för vad som är en gängmedlem, om det kanske bara är A- och B-aktörerna de räknar med och det måste man fråga den danska polisen om.

Det eskalerande gängvåldet har fått regeringen att be polisen om en uppdaterad lägesbild av antalet aktivt gängkriminella i Sverige. Den ska redovisas i slutet av februari 2024.

Polisen skriver själva om cylindermodellen att antalet som ingår i den inte kan jämställas med antalet gängkriminella i samhället. Till exempel ingår inte mc-gäng.