Fler övervakningskameror, ansiktsigenkänning och ökad möjlighet att använda drönare – det var några av beskeden när justitieminister Gunnar Strömmer (M) under tisdagen presenterade regeringens och Sverigedemokraternas förslag på nya medel för att stoppa våldsvågen. Delar av förslagen är kända sedan tidigare och regeringen vill nu ha "snabbspår" för att exempelvis kunna använda ansiktsigenkänning i kampen mot gängkriminella.

– Det finns en grundläggande mänsklig rättighet till privatliv som kan vara i fara. Vi vet från andra länder att den här tekniken inte är felfri, att personer felaktigt kan pekas ut som brottslingar, säger Jenny Bård, enhetschef på Integritetsskyddsmyndigheten.

Tekniken Bård nämner är ansiktsigenkänning. Ett begrepp hon förklarar på följande sätt:

– Det handlar om att med teknisk hjälp knyta en ny bild till en redan lagrad bild för att identifiera en person.

– En generell risk med ny teknik är att man inledningsvis tillåter det för väldigt allvarlig brottslighet men efter ett tag börjar man använda det för mindre och mindre allvarlig brottslighet.

"Symbolagerande"

Förslagen om mer ansiktsigenkänning och ökad övervakning får även kritik från annat håll:

– Jag ser det tyvärr som en skrämmande och aningslös utveckling. Där man i desperation tar till de här medlen som man inte har en susning om vilken effekt de har, säger Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet och fortsätter:

– Det här är symbolagerande för att visa att man tar den hemska situationen vi befinner oss i på allvar.

"Övervakningssamhälle"

Även Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa är kritisk:

– Den personliga integriteten hamnar i skymundan. De flesta människor känner sig nog mer oroliga över att bli skjutna och sprängda i sina hem än att staten ska övervaka dem, säger han och fortsätter:

– Men någon dag kommer vi vakna upp till att den här negativa trenden med brottsligheten vänder. Och då tror jag inte någon vill vakna upp i ett totalt övervakningssamhälle.

"Ingen som vet"

Bergman Evans säger att det för gemene man är svårt att överblicka det som sker bland lagförslag och brottsförebyggande åtgärder just nu.

– Vilket samhälle vill vi ha? Vi skulle kunna ge polis och åklagare tillgång till alla människors mobiltelefoner och kartlägga varje steg de tar. Det skulle kunna utreda fler brott. Men till vilket pris?

Janne Flyghed pekar på att det historiskt finns väldigt lite belägg för att ökad övervakning skulle ha en reell effekt på gängkriminaliteten.

– Nej, det är det ingen som vet. Om folk visste hur mycket det här kostade och hur lite effekt det hade skulle de ha en annan uppfattning.

Eventuella lagändringar riskerar också att i framtiden breddas och användas på fler områden, enligt Flyghed:

– Har det väl kommit in i polisens verktygslåda så blir det kvar som en "bra att ha"-grej.