I utredningen, som letts av justitieråd Petter Asp, föreslås den nuvarande förordningen om när poliser får avlossa sina vapen – den så kallade skjutkungörelsen från 1969 – ersättas av en lag, skjutlagen, i januari 2025.
Polisen har tidigare velat se över skjutkungörelsen, som enligt regeringens pressmeddelande beskrivits som "föråldrad och svårtillämpad i flera avseenden".
I utredningen beskrivs det som ett principiellt och praktiskt problem att skjutvapenvåld endast regleras i en kungörelse och inte en lag.
Vill begränsa
"Förslaget innebär att polisen kan ha rätt att använda skjutvapen i något fler situationer än vad som är fallet i dag. Reglerna förutses däremot inte leda till ökad användning av skjutvapen eftersom det ställs höga krav på nödvändighet och försvarlighet".
Samtidigt föreslås att befogenheten att skjuta för att tvångsomhänderta en person på grund av exempelvis allvarlig psykisk störning tas bort, bland annat med hänvisning till att det saknas stöd för det i internationella konventioner.
Polisen skriver själv på sin sajt att: "I många av händelserna där poliser avlossat varningsskott samt verkanseld uppgavs att personen de ingrep mot led av psykisk ohälsa."
Skjuta för rikets säkerhet
Dessutom bör polisen få befogenhet att använda skjutvapen för att förhindra att vissa "mycket allvarliga konsekvenser inträffar".
Den regeln förväntas bli av särskilt värde för Säkerhetspolisen eftersom den ger möjlighet att i speciella fall "använda skjutvapen för att förhindra mycket allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet".
I utredningen föreslås även generösare regler för polisen att rikta sina vapen mot personer "för att ha tillräcklig beredskap för ett eventuellt angrepp från den person som skjutvapnet riktas mot".