I Sverige är det lätt att komma undan med bidragsfusk. Få upptäcks och av de som upptäcks leder bara 10 procent till polisanmälningar.
Det säger Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, som lett utredningen om bidragsfusk som nu lämnats till regeringen.
Under 2021, som är de senast tillgängliga siffrorna, uppskattas 14,6 miljarder kronor ha betalats ut felaktigt, enligt Rostami.
Av det uppskattas 10 procent vara slarv från myndigheterna sida och ungefär hälften misstänks vara avsiktliga fel.
– Rent tekniskt är det alltså ungefär 7 miljarder i i misstänkta bidragsbrott, säger Rostami.
Behövs normförändring
Hur stor del av bidragsbrotten som den organiserade brottsligheten står för är inte klarlagt, mörkertalet bedöms också vara stort, men enligt socialförsäkringsminister Anja Tenje (M), är problemet "enormt".
– Bidragsbrotten från välfärdssystemet utgör en grund för den organiserade brottsligheten. Det är ofta ett ben i en ganska mångfacetterad affärsverksamhet. Kan man rycka undan det benet skadar man verksamheten som sådan ganska rejält, säger hon.
Men enligt Amir Rostami är det viktigt att ha med sig att det inte bara handlar om organiserad brottslighet.
– Det är bredare än så. Vi vet också att väldigt många är vanliga individer, vabbande är en stor problematik. Vi behöver få till en normförändring, säger han.
För att komma åt det krävs enligt honom "systemförändringar".
Utredningen föreslår bland annat att Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen får ett reglerat ansvar för att förebygga brott mot välfärdssystemen. De har tidigare inte prioriterat arbetet tillräckligt mycket, enligt utredningen.
– Vi behöver tvinga myndigheter att jobba utifrån en brottsförebyggande systematik, säger Rostami.
Vidare föreslås utökade möjligheter för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att ta del av uppgifter om enskilda personer från myndigheter, banker och arbetsgivare vid misstankar om bidragsbrott.
Utredaren förslår även att man inför ett system med bidragsspärr under en bestämd tid för den som döms för bidragsbrott.
Kan spara miljarder
Redan förra sommaren presenterades ett delbetänkande som bland annat föreslog sanktionsavgifter för dem som fuskar, samt att Ekobrottsmyndigheten ska ta över ansvaret från polisen vad gäller bidragsbrottsutredningar.
TT: Hur mycket pengar bedömer ni att staten kan spara med de här åtgärderna?
– Om vi kan förhindra 10 procent av de felaktiga utbetalningarna pratar vi redan där om 1,4–1,5 miljarder kronor per år. Gigantiska belopp. Pengarna är viktiga i sammanhanget, men andra värden är minst lika viktiga, som att man uppfattar att kontrollerna är tillräckliga för att säkerställa legitimiteten för välfärdssystemen, säger Rostami.
Rättad: I tidigare version (publicerad på onsdagen) hade Högskolan i Gävle fel benämning.