Frågan som kan fria eller fälla Macchiarini

Var plaststruparna ett sista hopp för att rädda liv, eller helt ovetenskapliga ingrepp? När fallet kring kirurgen Paolo Macchiarini går upp i hovrätten hamnar frågan om nödrätten i fokus.

Var Paolo Macchiarinis misslyckade transplantationer en sista livräddande åtgärd eller ett experiment? Arkivbild.

Var Paolo Macchiarinis misslyckade transplantationer en sista livräddande åtgärd eller ett experiment? Arkivbild.

Foto: David Zalaznik/AP/TT

Brott2023-04-16 18:09

I juni förra året dömdes Paolo Macchiarini till villkorlig dom för vållande till kroppsskada, men friades från brott mot två av tre patienter som fick hans syntetiska luftstrupar inopererade på Karolinska universitetssjukhuset.

Trots att ingreppen, enligt tingsrätten, inte överensstämde med kravet om vetenskap och beprövad erfarenhet ansågs Macchiarini handlat i nöd, i straffrättslig mening, på grund av patienternas tillstånd. De två första transplantationerna var därför försvarliga.

Med tanke på de svåra komplikationer som följde borde kirurgen däremot aldrig ha utfört den tredje operationen, ansåg rätten.

När fallet nu tas upp i hovrätten hamnar den så kallade nödparagrafen i fokus. Vad räknas som en nödsituation, och hur väger man nyttan mot risken?

Svårbedömt inom vården

Enligt Lena Wahlberg, docent och forskare i allmän rättslära med särskild inriktning mot medicinsk rätt vid Lunds universitet, är lagen inte okomplicerad när det kommer till sjukvård.

– Man brukar kräva att faran ska vara nära förestående. Hur ska man uppfatta det i en sjukdomskontext? Sjukdomstillståndet finns där, men döden är inte nära förestående, är situationen då tillräckligt akut? säger hon.

En annan aspekt handlar om att väga operationsmetoden mot situationen.

– I en nödsituation där det handlar om att slå sönder en glasruta, ta en telefon och ringa ett samtal väger det självklart tyngre att rädda ett liv, så där är bedömningen ofta enklare, säger hon.

– Inom vården är intressena som står på spel mycket mer svårbedömda, där det ena kan handla om att förlänga livet några år medan det andra är att få en god och värdig sista tid i livet utan att behöva genomgå 80 operationer.

Enligt tingsrätten var Macchiarinis transplantationer inte en fråga om forskning, vilket åklagarna velat få det till. Att man trots det svaga vetenskapliga underlaget gav kirurgen rätt att handla i nöd ändå kan få konsekvenser om domen står sig, anser Lena Wahlberg.

– Domstolen uttryckte det som att metoden “inte gärna kan ha ansetts som dömd att misslyckas”, och det är förstås ett väldigt svagt krav på kunskap. Den tolkningen av nödbestämmelsen kan man argumentera för urvattnar kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger hon.

Båda sidor har överklagat

Efter domen i Solna tingsrätt valde båda sidor att överklaga domen.

Enligt åklagarna var ingen av de tre patienterna så pass nära att avlida att de oprövade ingreppen var nödvändiga. De hävdar att ingreppen helt skett i strid med vetenskapen och att kirurgen därför ska dömas till fängelse för grov misshandel, alternativt grovt vållande till kroppsskada i samtliga tre fall.

– Jag uppfattar att det de är ute efter egentligen är att säga att det här inte har varit sjukvård över huvud taget, och har det inte det får man inte lov att skära i människor hur som helst, säger Lena Wahlberg.

Paolo Macchiarini å sin sida anser att han inte gjort något brottsligt. Efter tingsrättsdomen sade Macchiarinis advokat Björn Hurtig att man på det stora hela var nöjda med utgången. Nu vill man att kirurgen ska frias helt och hållet.

Fakta: Processen mot Macchiarini

Hösten 2020 åtalades kirurgen Paolo Macchiarini för grov misshandel av tre av sina patienter, två män och en kvinna, som transplanterades med syntetisk luftstrupe 2011–2012.

I sin stämningsansökan skriver åklagaren att ingreppen skett "helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet" och att det brutit mot lagen då "det inte utgjort led i någon form av sjukvård eller tillståndsprövad forskningsstudie". Gärningarna ska enligt åklagaren bedömas som grova bland annat då de orsakat "svåra kroppsskador och ett mycket svårt lidande".

I andra hand yrkar åklagaren på att kirurgen ska dömas för vållande till kroppsskada, grova brott.

Den 16 juni dömdes Paolo Macchiarini av Solna tingsrätt till villkorlig dom för vållande till kroppsskada, grovt brott, mot en av hans patienter. Han friades i de andra två fallen.

Vållande till kroppsskada har ett lägre straffvärde än misshandel och bedöms i detta fall inte nå upp till ett års fängelse. För att kunna dömas för misshandel krävs att det finns ett uppsåt, vilket helt saknades i Macchiarinis fall, ansåg tingsrätten.

Källa: Åklagarmyndigheten, Solna tingsrätt


Fakta: De tre patienterna

Patient 1: En 36-årig man bosatt på Island som hade en sällsynt form av cancer i luftstrupen, där alla behandlingsmöjligheter ansågs uttömda och palliativ vård rekommenderades. KS erbjöd sig att göra en transplantation med syntetisk luftstrupe på mannen, vilken genomfördes sommaren 2011. Efter några månader uppstod allt allvarligare symptom från luftvägarna och han fick återkomma till sjukhuset för olika behandlingar ett stort antal gånger innan han avled i januari 2014. Obduktionen visade att plaststrupen då satt nästan helt löst. Transplantatet omgavs av död vävnad, varig vätska och svamp.

Patient 2: En 30-årig man från USA med cancer i luftstrupen, vars allmäntillstånd bedömdes som gott vid inskrivning på KS. Opererades i mitten av november 2011, snart därefter uppstod problem som förvärrades. I mars 2012, 16 veckor efter transplantationen, avled mannen plötsligt. Ingen information om dödsorsaken finns i KS journaler.

Patient 3: Ung kvinna från Turkiet, med skadad luftstrupe. Olika försök att reparera den hade misslyckats och i juli 2012 skrevs hon in på KS för att där få en syntetisk luftstrupe transplanterad. Hennes tillstånd bedömdes då som stabilt. Under en förberedande operation inför transplantationen uppstod en nödsituation som gjorde att läkarna tvingades ta bort hennes ena lunga. Själva transplantationen genomfördes i augusti 2012 och snart därefter uppstod olika komplikationer, som lunginflammation, hjärtstillestånd och flera hålbildningar kring transplantatet. Våren 2013 började implantatet kollapsa och under sommaren gjordes en omtransplantation. Ytterligare svåra komplikationer tillstötte – under åren på KS genomgick patienten nära 200 olika kirurgiska ingrepp. Kvinnan vårdades senare i USA, där hon avled 2017.

Källa: Professor emeritus Kjell Asplunds utredning "Fallet Macchiarini"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!