Gängens barnsoldater ska stoppas med ny lag

Nyligen avslutades ett uppmärksammat mål i Södertörns tingsrätt mot en 21-årig man som misstänks ha lejt fem pojkar mellan 14 och 15 år för grova våldsdåd en helg i januari.

Målet är inte unikt. Under de senaste månadernas våldsvåg i Stockholm finns barn bland de misstänkta i en rad mord, mordförsök, sprängdåd och vapenbrott.

Chattar från beslagtagna telefoner visar hur personer högre upp i hierarkin uppmanar underhuggare att "fixa en unge".

Villiga kandidater har det visat sig finnas gott om. I utbyte mot uppskattning och några tusenlappar, pengar som bland annat gått till märkeskläder eller biobesök, hämtas "ungarna" upp, förses med vapen och släpps av för att trycka av mot en inte sällan okänd fiende.

Kriminell grooming

För att komma åt det som närmast kan liknas vid grooming i våldssyfte blir det den 1 juli straffbart med upp till fyra års fängelse att involvera minderåriga i brottslighet.

Lagstiftningen har varit på gång i över tre år – förslaget lades av den dåvarande regeringen i juni 2020 – och är tänkt att slå mot just gängen. Den som anlitar, betalar, instruerar, överlämnar något eller på annat sätt involverar en person under 18 år i brottslig verksamhet ska kunna dömas till fängelse.

– Intentionen och det tydliga signalvärdet är väldigt bra. Men jag ser problem med i vilken utsträckning lagstiftningen kommer kunna tillämpas, säger Amir Rostami, professor i kriminologi vid Gävle universitet.

De åklagare som TT talat med ställer sig likt Rostami positiva till lagens tillkomst, men åsikterna om möjligheterna att föra brott i bevis går isär. Bland annat med hänvisning till svårigheter att påvisa gängtillhörighet och att unga personer själva söker sig till gängen och erbjuder sina tjänster.

Rätt kapitel

Isabelle Bjursten, senior åklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, tror dock att placeringen av brottet i brottsbalkens 16:e kapitel om brott mot allmän ordning har betydelse.

– Det innebär att brottet inte är riktat mot den unga utan mot samhället i stort. Tanken är att vad barnet har för inställning spelar ingen roll, det handlar om att man som äldre person utnyttjar barnet på ett eller annat sätt, säger hon.

Åklagare har tidigare utan framgång prövat rekryteringen av tonårspojkar som människohandel.

– Det finns vissa rekvisit i den tidigare lagstiftningen, att det ska vara en nödsituation till exempel, som det inte alltid är lätt att hitta bevisning för. Där hade det kunnat bli en viss skillnad, men det är ingenting som kommer lösa problemet i grunden, säger Ulrika Rosén, senior åklagare i det ovan nämnda målet vid Södertörns tingsrätt.

Övertro på nya lösningar

TT: Tror du att lagen får den avskräckande effekt man hoppas på?

– Ganska tveksam, faktiskt. Att de kan bli misstänkta och åtalade för försök till mord är inget som hindrar dem från att begå de brott de gör.

De senaste åren har präglats av straffskärpningar, anslagsökningar och nya verktyg för brottsbekämpande myndigheter. Amir Rostami efterlyser vad han kallar en nationell mobilisering kring de nu befintliga resurserna.

– Vi har en övertro på att lösningen ligger i saker och ting som inte finns på plats. Det finns en ständig strävan efter nya saker, men vi behöver titta närmare på hur vi använder alla verktyg som redan finns på plats.