Tidigt på morgonen den 2 januari briserade en sprängladdning i en trappuppgång i Grimsta i västra Stockholm. En timme senare exploderade en fastighetsport i Bagarmossen knappt två mil därifrån.
Den exakta kopplingen är inte klarlagd men smällarna följer i kölvattnet av en rad grova brott under jul- och nyårshelgerna. Från det att en man i 30-årsåldern sköts ihjäl i Rinkeby på juldagen har huvudstaden skakats av nio grova brott på åtta dagar. Fyra skjutningar, två skadade och två döda. Och så fem sprängningar.
Vet att det inte dödar
Gemensamt för sprängningarna är att de har skett i eller utanför portar till adresser där gängkriminella är skrivna. Gemensamt för dem är också att ingen kommit till fysisk skada.
– De kriminella vet att explosionen inte kommer att döda måltavlan. Det finns inte ens exempel på att en tilltänkt måltavla har blivit skadad i den här typen av dåd, säger docent Manne Gerell som bland annat forskar om gängvåld.
Gerell är verksam vid Malmö universitet och har studerat just sprängningar. Enligt honom är syftet med dem att skicka en signal.
Kopplingen mellan den senaste tidens dåd är som nämnt inte känd, men om man utgår i från att sprängningarna har varit svar på tidigare dåd kan de tolkas som påminnelser om att “vi vet vad du har gjort”.
Att gängen vill påminna varandra om det kan bero på att de vill markera utan att döda måltavlan. Men lika troligt är att de inte har förmågan att döda.
– Den man försöker nå kan vara utomlands eller vara för väl skyddad, säger Gerell.
Hemmagjorda bomber
I åtminstone ett av de senaste fem sprängdåden tros en handgranat ha använts. Granaterna kommer nästan uteslutande från Balkan och är lätta att hantera, enligt Gerell. Handgranater var ett ledande tillvägagångssätt i den nya sprängvågen i början av 2010-talet, men har minskat något i popularitet sedan toppnoteringen 2016. De tros dock fortfarande cirkulera i stora antal.
I andra fall rör det sig om fyrverkeripjäser, så kallade bangers, med nästan samma sprängkraft som handgranater. Pjäserna importeras från länder där de säljs lagligt.
Det är inte klart vilken typ av sprängladdningar som använts i de senaste sprängningarna. En typ som blir allt vanligare, enligt Gerell, är hemmagjorda bomber.
– Det är troligen en liten grupp som kan tillverka de här mer avancerade bomberna. Så är det så att man ser ett ökat användande av dem kan det vara värt att rikta in sig på att försöka hitta bombmakarna, säger han.
Mycket av den forskning som gjorts visar på att skjutningar och sprängdåd kommer i sjok. Enligt Manne Gerell finns just nu ingenting som tyder på att intensiteten är på väg att avta.
– Sverige var bland de absolut värst drabbade av sprängningar och skjutvapenvåld i Europa även innan 2022. Nu är det mycket värre än det har varit någonsin, säger han.