Lagen som förbjuder deltagande i terrororganisation trädde i kraft den 1 juni.

Avsikten är att kunna straffa handlingar som syftar till att "stärka, främja eller understödja" en terroristorganisation och som tidigare varit svåra att komma åt.

Det kan handla om sådant som att ta hand om utrustning, ordna möteslokaler, administrera bostäder eller ansvara för transporter.

Om några förundersökningar ännu inletts med stöd av lagen vill varken åklagare eller Säpo svara på.

"Har ingen lista"

Att inget åtal kommit än är inte särskilt konstigt, enligt åklagare Hans Ihrman vid riksenheten för säkerhetsmål.

– Vi har ingen lista på ärenden eller personer som vi bara sitter och väntar på att ingripa mot, utan det är helt beroende av vad som händer runt omkring oss och den bevisning som finns.

Han pekar på att det efter att lagen mot terrorfinansiering trädde i kraft 2003 dröjde flera år innan det första åtalet kom. Slutsatsen är att det kan dröja även med denna lag.

– Det kan bli ett gripande i morgon, eller nån kan bli häktad om ett par år.

Säpo gör en liknande analys.

– Det kan fortsatt dröja. Det beror inte minst på att lagstiftningen inte verkar retroaktivt och att man då behöver utgå från informationsinhämtning som sker efter det att lagen trädde i kraft, säger Adam Samara, presstalesperson på Säpo.

Bokar resplaner

Trots att inga resultat ännu syns understryker både Ihrman och Säpo att lagen har betydelse.

– Det har varit en lucka tidigare. Straffbara handlingar har i princip bara varit rena attentatsplaneringar, medan stödfunktionerna missats, säger Ihrman.

Säpo har tidigare uppgett att man räknar med att lagen ska leda till ett ökat antal förundersökningar och att man kan slå till mot misstänkta i ett tidigare skede.

Är det många som ni kommer åt nu som ni inte kunde komma åt förut?

– Definitivt är det så, säger Ihrman.

– Personer som vi tidigare inte kunnat knyta till nån form av attentatsplanering eller andra terroristbrott kan man starta förundersökning mot i dag. Utan att gå in på om vi gjort det eller inte så finns de förutsättningarna i dag.

Attentat högre prio

Han säger att det till exempel kan handla om personer med logistikansvar, som bokar resplaner och tänker ut hur en transport kan ske över landsgränserna.

– Det kan vara personer som utåt sett har en legal fasad, konton man kan använda för att betala resor och fordon. Det är en person som inte har nånting med själva attentatsplaneringen att göra, eller ger nåt finansiellt stöd till att begå terrorbrott, men som är helt nödvändig för att planerna ska kunna genomföras.

Hans Ihrman framhåller samtidigt att andra terrorbrott fortsatt har en högre prioritet.

– Framför allt är det attentatsplaneringen vi vill komma åt så tidigt som möjligt – stämpling och förberedelse till terrorattentat – och terrorfinansiering. Det kommer alltid att gå före.