När Hanna Saadi kom tillbaka till skolan efter sommaren 1999, första dagen på sista året på gymnasiet, hade hon en vigselring på fingret och en klump i magen. Hon kände sig som en annan person än den som gått på sommarlov ett par månader tidigare.

Hon beskriver uppväxten, i ett radhusområde i Kärra i Göteborg, som trygg.

– Jag hade många vänner, jag var ute, jag gick på fester. Vi diskuterade aldrig hemma att "när du fyller 18 så ska du gifta dig", säger Hanna Saadi.

Under sommarlovet skulle familjen hälsa på släkt i Libanon. Farmor var sjuk, fick Hanna Saadi veta. På flygplatsen mötte stora delar av släkten upp – och all uppmärksamhet riktades mot henne.

– Alla gratulerade till giftermålet. Jag förstod ingenting och försökte möta mammas blick, men hon vände sig bort, berättar Hanna Saadi.

Hon beskriver det som att hon förlorade fotfästet när hon insåg vad som skulle hända.

Hade tagit passet

Hon var 18 år gammal och skulle giftas bort med sin några år äldre kusin, så att han kunde följa med tillbaka till Sverige. Hanna Saadis pappa hade tagit hennes pass och hon kände sig helt maktlös.

– Det kändes som att de sålde mig. Att jag inte var värd något, att jag inte var deras barn. Jag tittade på mina föräldrar på flygplatsen och de kändes som främlingar, säger hon.

– Jag försökte prata med mina kvinnliga släktingar men i deras värld var det en självklarhet. De lever i den kontexten av kultur och heder, säger hon.

Livlinan blev storasystern.

– Hon sade "vi rider ut detta". Vi spelar spelet för det här är inte vår hemmamark, och så löser vi det när du kommer tillbaka till Sverige.

Så Hanna Saadi gifte sig. När maken ett halvår senare kom till Sverige hade de skilda sovrum och levde inte ihop, men hennes liv var förändrat.

– Jag fick plötsligt striktare regler hemma. Jag fick inte umgås med mina vänner, fick inte gå ut som innan. Det tog den sista luften ur mig, säger hon.

Knappt ett år senare ringde Hanna Saadi polisen, och en kort tid därefter utvisades kusinen till Libanon. Men det orsakade stora konflikter inom släkten. Skuld och skam lades på Hanna Saadi, som mådde allt sämre.

Som 30-åring ville hon avsluta sitt liv.

Vill belysa problemet

Men självmordsförsöket avstyrdes i sista sekund och Hanna Saadi lades in på psykakuten.

– Då var det som att jag fick en andra chans och resan att bygga upp mig själv, ta hjälp och gå i terapi började, säger hon.

I dag är Hanna Saadi 41 år gammal och har reparerat relationen med sina föräldrar. Men vägen dit var lång och krävde mycket från båda sidor.

– I dag har jag mer förståelse för vad mina föräldrar gick igenom, deras förutsättningar och kunskap då. De har verkligen kämpat för att bygga upp vår relation igen, säger hon.

Vid sidan om studierna på Göteborgs universitet driver Hanna Saadi ett eget företag och har föreläst om sin historia.

– Jag vill belysa konsekvenserna som finns av hederskultur. Allt är inte negativt, våra traditioner och kulturer bär värme och kärlek, men det finns saker och ting som behöver förändras, säger Hanna Saadi.

– De som går igenom detta ska inte känna sig ensamma, för det är ensamheten som ger hopplösheten. Och våga ta hjälp! Det finns mycket mer hjälp att få i dag än vad det fanns på min tid.