Förra året betalade domstolarna ut 3,3 miljarder kronor i ersättning till offentliga försvarare. Statens utgifter för detta motsvarar nästan hälften av de samlade kostnaderna för Sveriges domstolar.
Utgifterna för offentliga försvarare har ökat med nästan 90 procent de senaste tio åren.
Riksrevisionen påpekar i sin rapport att hanteringen av dessa pengar uppvisar stora brister, framför allt när det gäller domstolarnas möjlighet att bedöma om de summor som betalas ut är rimliga.
Riktlinjer saknas
Det saknas tydliga riktlinjer för hur dessa bedömningar ska göras, till exempel tumregler för vad som är skälig tid för vanligen förekommande arbetsmoment.
Det saknas också ekonomiska incitament för att öka kontrollen, enligt Riksrevisionen. En annan brist är att Domstolsverket inte följer upp domstolarnas hantering av ersättningarna.
Riksrevisionen kritiserar också regeringen, som har det övergripande ansvaret, för att inte tidigare ha tagit initiativ till uppföljningar och förbättringar av systemet.
Se över regelverket
Riksrevisionen uppmanar nu regeringen att se över hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Domstolsverket bör ta fram riktlinjer för hur man ska bedöma skäligheten i ersättningsanspråken.
I ett pressmeddelande svarar Domstolsverket att man arbetar med frågan.
"Detta är och kommer att vara ett högprioriterat arbete för Domstolsverket framöver. Ytterst är det en förtroendefråga för Sveriges domstolar och i en förlängning även för rättsstaten och vår demokrati", säger Domstolsverkets ekonomidirektör Leif Eriksson.
Justitieminister Morgan Johansson (S) framhåller att regeringen fattat en rad beslut för att hålla nere utgifterna, bland annat en ny modell för beräkning av timkostnaderna för offentliga försvarare.
"Regeringen har alltså sedan flera år vidtagit en rad åtgärder för att förbättra kontrollen och dämpa kostnaderna. Ytterligare initiativ kan bli aktuella efter att Domstolsverket redovisat sitt uppdrag", säger Morgan Johansson i en skriftlig kommentar till TT.