Ett hundratal demonstranter samlades på tisdagsmorgonen utanför Stockholms tingsrätt till stöd för de som avrättades och för att protestera mot regimen i Iran. Deras skanderande hördes ända in till rättssalen, där den första av de närmare 100 rättegångsdagarna inleddes under morgonen.
Den åtalade mannen, 60-årige Hamid Noury, har suttit häktad sedan i november 2019. Iklädd en beige skjorta sade han "god morgon" på svenska när han gick in i rättssalen och satte sig på försvarets sida.
Kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson inledde med att läsa upp anklagelserna mot Noury, som står åtalad för grovt folkrättsbrott och mord i Iran under sensommaren 1988.
– Den åtalades delaktighet i avrättningen har bestått i att han tillsammans och i samförstånd med andra organiserat och deltagit i avrättningarna, genom att bland annat ha valt ut vilka fångar som ska ställas inför en domstolsliknande kommission som hade order att besluta om vilka fångar som skulle avrättas, sade Lindhoff Carleson.
Tusentals avrättades i Iran
Den andra åklagaren, Martina Winslow, läste sedan långsamt upp namnen på de 110 personer som Noury misstänks ha varit delaktig i att avrätta vid Gohardashtfängelset utanför Teheran.
En stor del av tiden under rättegångens första dag ägnades åt att presentera kontexten kring avrättningarna.
– För att förstå vad som hände sommaren 1988 är det viktigt med en bakgrund, sade Lindhoff Carleson och tog fram en presentation om Irans religiösa bakgrund och historiska fakta.
Den åtalade antecknade intensivt under genomgången.
Under sensommaren 1988 avrättades totalt cirka 5 000 personer runt om i Iran, efter en order från landets högste ledare ayatolla Khomeini om att mörda alla som stödde den politiska rörelsen Folkets mujahedin. Rörelsen deltog i revolten mot shahen 1979, men stödde därefter Irak i 1980-talets krig mellan Iran och Irak och förbjöds därför senare av regimen. Rörelsen var under en period terrorstämplad av EU.
Folkrättsbrott eller inte?
Bland de 49 målsäganden i åtalet finns personer som är eller var anhängare till Folkets mujahedin, samt anhöriga till personer som sympatiserade med andra vänstergrupper och även de dödades. De avrättningar som kopplas till Folkets mujahedin räknas som folkrättsbrott i åtalet, medan de övriga räknas som mord.
– Vi menar att vi kan koppla dessa gärningar till en väpnad konflikt, vilket är en grundförutsättning för folkrättsbrottet. Däremot så ser vi inte någon sådan koppling mellan avrättningarna av de andra vänsteranhängarna. Det här innebär att när det gäller de gärningar som riktas mot dem så har vi gjort bedömningen att Hamid Noury endast kan åtalas för mord, säger åklagaren Kristina Lindhoff Carleson.
Under sommaren 1988 inleddes en vapenvila mellan Iran och Irak efter åtta år av blodig konflikt. Huruvida avrättningarna i fängelset den sommaren skedde under pågående konflikt mellan Folkets mujahedin och Iran har betydelse för om gärningarna ska räknas som folkrättsbrott eller inte.
Minns fortfarande rösten
Flera av de 49 målsäganden satt i det som kom att kallas "dödskorridoren" i Gohardashtfängelset, där fångar leddes på rad till avrättningar, torterades och tvingades bevittna sina medfångars avrättningar.
Många som befann sig i "dödskorridoren" säger att de känner igen Hamid Noury på hur han talar, att de aldrig glömmer den röst som kallat in deras vänner för att avrättas.
Andra säger att hans ansikte för alltid är inpräntat i deras inre, från tillfällen då han antingen torterade dem eller översåg tortyr som han beordrade lägre rankade fängelseanställda att genomföra.
– Vi trodde att vi skulle dö. Det fanns inget att förlora, så vi tittade upp genom ögonbindelns glipa ändå. Det värsta som kunde hända var att de slog oss, säger Nasrullah Marandi, en av de målsägande i rättegången som i dag bor i Sverige.
Försvaret bestrider
Försvaret, som leds av advokaten Daniel Marcus, bestrider att den åtalade överhuvudtaget befann sig i Gohardashtfängelset under tiden för avrättningarna. Försvaret bestrider också att han besuttit någon position eller på något sätt har varit delaktig i att planera eller utföra avrättningar.
TT: Hur ställer ni er till brottsrubriceringen folkrättsbrott?
– Vi har vissa synpunkter på hur åklagarna har valt att rubricera det här och det kommer vi att gå igenom mer – hur vi ser på den rättsliga regleringen, säger advokat Daniel Marcus.
– Vi väntar tills vi går igenom det i rättssalen, tillägger han.
Anledningen till att Hamid Noury, som är iransk medborgare, nu står åtalad i svensk domstol är att Sverige både har kompetensen och juridisk behörighet att ta upp den här typen av ärenden.
Förutom de 49 målsägandena i ärendet kommer drygt 70 vittnen att höras under rättegången, som väntas pågå till april 2022 och bli en av de största i sitt slag.
