Hög risk när militärt intresse går över gränsen

Svenska försvarshemligheter har triggat militärt överintresserade personer och deras kartläggningar har lett till stora utredningar. Nu inleds rättegången mot två män som ville se "James Bond-miljön" på Musköbasen – och blev misstänkta för obehörig befattning med hemlig uppgift.

De båda åtalade har hävdat att de trodde att Musköbasen inte var aktiv vid tiden för intrånget, men det förekom militär verksamhet i området då, liksom nu. Arkivbild.

De båda åtalade har hävdat att de trodde att Musköbasen inte var aktiv vid tiden för intrånget, men det förekom militär verksamhet i området då, liksom nu. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Brott2022-05-03 05:00

Efter midnatt i december 2018 går en skyddsvakt sin rond inne på Musköbasen i Haninge kommun söder om Stockholm. Plötsligt ser han två personer som springer ifrån honom. När han avfyrar ett varningsskott lägger sig personerna ner på marken och kan gripas. Det visar sig vara andra natten de är inne på basen och när utredare går igenom männens packning hittar de över hundra filmklipp och foton.

Snart tre och ett halvt år senare inleddes rättegången mot de två männen vid Södertörns tingsrätt på tisdagen. En omfattande sekretess omgärdar målet, med anledning av känsligheten i de uppgifter som ska tas upp. Den korta stund allmänhet och medier fick sitta med på förhandlingen var datorer och mobiler tvungna att vara avstängda.

Männen står åtalade för obehörig befattning med hemlig uppgift, grovt brott, samt obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Vad visste de?

– De har fotat och filmat inne i Musköbasen och de här fotona och filmerna utgör ett men för rikets säkerhet om de skulle hamna i främmande makts händer, för med det här materialet så kan man säga att de genomfört delar av en kartläggning av den här anläggningen, säger åklagaren Mats Ljungqvist.

Att männen, båda i 35-årsåldern och från Belgien respektive Storbritannien, under en resa till Sverige tagit sig in på Musköbasen och där dokumenterat olika platser är åklagare och försvarare överens om. Däremot skiljer sig synen åt gällande vilket uppsåt männen hade och därmed hur deras gärningar ska ses på.

– Själva knäckfrågan i det här målet är om de har fattat att det här var ett skyddsobjekt. Har de fattat att det över huvud taget pågick militär verksamhet och att om man tog bilder där så kanske det var försvarshemligheter som bilderna föreställer? säger den belgiske mannens advokat Lars Hurtig.

Övergivna miljöer

Männen nekar, framgår då de genom sina försvarare redogör för inställningen till åtalet. De hade ingen aning om att basen är ett skyddsobjekt och hade inget uppsåt till de påstådda brotten, hävdar de.

Männen har förklarat intrånget på Muskö med att de sysslar med så kallad "urban exploration", alltså att man tar sig in i stängda eller övergivna miljöer trots att det kan vara otillåtet. De säger i förhör att de trodde att militärbasen var inaktiv och att de lockades dit då miljön liknade en Bond-film. Ibland överdrev de i filmklippen och pratade om eventuella soldater, för spänningens skull.

Åklagaren Mats Ljungqvist tycker i stället att filmerna visar att männen visste vad de gjorde. I sin sakframställan visade han en textad stillbild från ett av filmklippen, där en av männen frågar sig vad de håller på med och nämner att basen är aktiv.

– Har man filmat sig själv när man berättar om vad syftet är, vad ska man då säga? Det finns två varianter: den ena är att säga att det var bara ett skämt, det andra är att säga att man ville spela in en spännande film så vi överdrev lite grann. Sedan berättar man saker för att överdriva som är helt överensstämmande med verkligheten, säger Ljungqvist och tillägger:

– Jag tror inte alls på det där, så klart.

Hur slå ut

Musköfallet är inte det enda i sitt slag. Sedan flera år pågår en utredning kring omfattande kartläggning av svenska försvarsanläggningar på ett hemligt nätforum. Flera personer i den härvan har redan dömts – samtliga till fängelse. Ännu en åtalades förra veckan och fler åtal kommer.

Gemensamt för de misstänkta är ett stort intresse av svenskt försvar samt goda kunskaper om och tillgång till viktig och känslig information kring olika anläggningar. Just själva platserna är inte det hemliga, poängterar Mats Ljungqvist:

– Det kan förekomma anläggningar som legat i skogen sedan 50-talet. Det är ju inte det som är någon hemlig uppgift, utan det är kartläggning som visar hur de fungerar i dag, hör ihop med andra anläggningar, hur de kan försvaras och därmed också hur de kan slås ut.

"Nästan tjänstefel"

Han bemöter också argumentet om att anläggningarna ändå går att kartlägga med hjälp av exempelvis satelliter. Det ger inte tillräckligt detaljerad information.

– För att verkligen kartlägga vad som händer på en anläggning måste man ibland ner och titta på spår eller tecken som är lite större än en femkrona. Det kan du inte få tag på via satelliter – du måste ha "boots on the ground".

När medlemmarna i det hemliga forumet bidrog med olika "pusselbitar" kring försvarsanläggningarna bildade dessa tillsammans väldigt känsliga uppgifter.

– När det gäller främmande makt vore det väl nästan tjänstefel att inte försöka ta sig in i den här typen av forum. Men vi har inte hittat någon bevisning för att syftet har varit att röja det här för främmande makt, säger Mats Ljungqvist.

Fakta: Musköbasen

Muskö örlogsbas ligger i Haninge kommun söder om Stockholm och invigdes den 30 september 1969.

800 000 kilo dynamit användes för att spränga ut berget och skapa en underjordisk anläggning lika stor som Gamla stan. Här inrymdes förutom tre dockor också verkstäder, sjukhus, kök och matsal som kunde servera 2 000 portioner åt gången.

Regeringen beslutade 2004 att marinen bara skulle ha en marinbas, i Karlskrona, och därför började basen på Muskö avvecklas 2005. Trots det fanns Försvarsmakten kvar med viss verksamhet på Musköbasen även efter det.

2017 togs nya beslut inom Försvarsmakten, som innebär att marinstaben återigen utökat sin verksamhet på Muskö. Samma dag som basen fyllde 50 år, den 30 september 2019, invigdes den nya marinstaben på Muskö.

Källa: Försvarsmakten


Fakta: Brott mot rikets säkerhet

Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.

Spioneri är enligt lagen att med avsikt komma över, föra vidare eller röja hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – för främmande makt. Uppgifterna, "vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet", behöver inte vara riktiga.

Om avsikt att hjälpa främmande makt saknas är brottet i stället obehörig befattning med hemlig uppgift.

Straffskalan för sådan obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.

Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.

I Musköfallet står de båda männen åtalade för obehörig befattning med hemlig uppgift, grovt brott. Båda nekar till detta.

Källa: 5–9 §, kap. 9 Brottsbalken, Svensk författningssamling

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!