I tingsrätten dömdes advokaten till villkorlig dom och böter för skyddande av brottsling, grovt brott. Hovrätten gör en helt annan bedömning.
"Hovrättens slutsats är att det finns utrymme för alternativa förklaringar och att bevisningen inte är tillräcklig för en fällande dom. Åtalet för skyddande av brottsling, grovt brott, ska därför ogillas", skriver hovrätten för västra Sverige i domen.
Advokatens klient var misstänkt för att ha överlämnat ett vapen i samband med ett mordförsök i Halmstad 2019. Men klienten försvarade sig med att han överlämnat ett vapen med pluggad pipa.
Ett vapen med pluggad pipa hittades vid en andra husrannsakan i ett källarförråd. Tingsrätten ansåg det klarlagt att advokaten hjälpt till att få två andra personer att plantera vapnet i källarförrådet i efterhand.
Förmedlade information
Hovrätten skriver i sin dom att det inte finns någon annan rimlig förklaring än att det var advokaten som förmedlade information mellan sin häktade klient och de personer som planterade vapnet i förrådet. Men, menar hovrätten, det finns inte rättsliga förutsättningar att döma advokaten för skyddande av brottsling eftersom gärningen då måste vara "ägnad att försvåra att en brottsling drabbas av ansvar".
Inte heller går det att döma advokaten för döljande av brottsling, eftersom det då finns ett krav på att brottslingen "görs oåtkomlig för polisen". Det advokaten gjort är enligt hovrätten graverande, men det omfattas alltså inte av brottsrubriceringen döljande av brottsling som åklagaren använt.
Advokatens påstådda agerande skulle dock kunna ha varit ett brott, enligt hovrätten, om han "deltagit i planeringsmöten och varit delaktig i planeringen av utplaceringen av den pluggade pistolen. I så fall har han varit med och tillskapat ett falskt bevis, vilket motverkat att brott beivrats".
"Dålig svenska"
Åklagaren stödde delvis sitt åtal på korrespondens via meddelandetjänsten Encrochat, som hackats av polisen. Meddelandena skickades av två personer som påstås ha planterat det pluggade vapnet i källarförrådet. Men hovrätten menar att det rör sig om ett begränsat antal meddelanden, ibland på dålig svenska, och att det därför finns ett "inte obetydligt utrymme för missförstånd och feltolkningar" av konversationen.
Att advokaten hänvisat till sin tystnadsplikt och inte har uttalat sig under rättegången vägs också in i bedömningen. Hovrättens slutsats är att det inte finns tillräckligt med bevis för en fällande dom.
En nämndeman var skiljaktig och ville att tingsrättens dom skulle fastställas.
Rättad: I en tidigare version av texten fick den aktuella hovrätten fel namn.