Protesterna vid tingsrätten har pågått varje dag som målet mot Hamid Noury behandlats. Trots klagomål fortsätter demonstranternas rop mot den iranska regimen att tränga in genom väggarna till rättssalen.
Slagorden stör Hamid Noury och rätten tvingas ta en paus för att säga åt demonstranterna att dämpa sig.
– De förolämpar mig och min tro, säger Noury och visar hur hans händer skakar.
Demonstranterna tillhör den politiska grenen av Folkets mujahedin, gruppen vars medlemmar Hamid Noury anklagas för att ha avrättat i Gohardashtfängelset utanför Irans huvudstad Teheran under sensommaren 1988. Han anklagas också för mord på ett hundratal politiska dissidenter från andra regimkritiska grupper.
Det är ett speciellt mål. Avrättningar och mord på politiska fångar i Iran för över 30 år sedan som en man utan större anknytning till Sverige nu prövas för i Stockholm. De många språkliga och kulturella förbistringarna tar tid för det svenska rättsväsendet att reda ut.
Åklagare, försvarare och målsägandebiträden har alla bett om ursäkt för hur de uttalar iranska namn. Skadeståndet, som ska utdömas efter det land där brottet i fråga ska ha begåtts, räknas ut enligt den islamiska rätt som praktiseras i Iran där brott begångna under heliga månader ger högre skadestånd.
Försvaret: Saknar objektivitet
Flera målsägande och vittnen är politiskt aktiva mot den islamiska regimen i Iran. Detta tar Hamid Nourys försvarsadvokater upp när det under fredagen blivit dags för deras sakframställan.
Även skriftlig bevisning som åberopats av åklagarsidan, i form av dokument från Irantribunalen och människorättsorganisationen Amnesty International anses ha baserats på uppgifter från regimkritiker, vilket försvaret hävdar strider mot objektiviteten.
60-årige Hamid Noury, som greps på Arlanda 2019 och har suttit häktad sedan dess, har hela tiden nekat till brottsanklagelserna gällande mord på hundratals personer och brott mot folkrätten.
Vill kompenseras
De dussintals vittnen som pekat ut Noury i polisförhör som mannen som eskorterat otaliga politiska fångar till hängsnarorna har hittat på alltihop i en komplott mot den iranska staten, hävdar Noury.
– Det är en pjäs som de har skrivit, säger han i ett av förhören. De ljuger, upprepar han flera gånger.
I ett av förhören säger han att han vill ha uppehållstillstånd i Sverige "som kompensation" för häktningen och brottsmisstankarna, som nu prövas i det historiska målet i Stockholms tingsrätt.
Nekas hjälp från Iran
Hamid Nourys försvar visar ett brev som de i våras skickade till Irans ambassad. I brevet ber de om hjälp med att kontrollera vissa uppgifter och frågar om det är möjligt att resa till Iran och besöka Gohardashtfängelset, där avrättningarna ska ha ägt rum.
Detaljer som fängelsets fönster, som vittnen och målsägande påstår ha sett lastbilar med döda kroppar genom, behöver kontrolleras. Men Iran har varken svarat på försvarets, eller åklagarsidans snarlika förfrågan om rättslig hjälp i fallet.
– Bristen på information från Iran gör det svårt att föra motbevisning mot påståenden från målsäganden och vittnen, säger advokat Daniel Marcus.
Det flera tusen sidor långa förundersökningsprotokollet är fullt med uppgifter som försvaret vill kontrollera. Med det i åtanke är det föga förvånande att fallet mot Hamid Noury, med nästan 100 rättsdagar inplanerade, beräknas bli ett av Sveriges största hittills.