Allt fler svenska jihadister utreds för grova krigsbrott i Irak och Syrien.
En del av dem har tagits tillfånga och sitter i kurdiska fängelser i nordöstra Syrien. Andra har dött i strider. Några kan fortfarande vara kvar där, på fri fot. Omkring 150 har återvänt hem till Sverige, många utan att ha ställts inför rätta.
Striderna om IS sista territoriella kontroll i Syrien pågick våren 2019. Samröre med terrororganisationer blev kriminellt i Sverige 2020. Deltagande blir straffbart först i januari 2023.
Att tillämpa nya lagar på brott begångna innan de infördes går inte. Men IS-svenskarna kan fortfarande dömas för krigsbrott.
– Det finns ingen preskriptionstid för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse, säger Reena Devgun, åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
Ökänt IS-mord
En svår utmaning är att en stor del av bevisen finns i Syrien och Irak.
– Många av de vittnen och målsägande som vi har velat höra har inte funnits tillgängliga.
Men mycket har hänt vad gäller tillgången på bevis. Det handlar om ett utbyggt internationellt samarbete inom EU och FN.
– Många av de europeiska resenärerna hör på olika sätt ihop och kan sammankopplas.
Osama Krayem, född 1992 i Malmö, stred för IS i Syrien från augusti 2014 till september 2015, enligt den franska underrättelsetjänsten. I stället för att återvända till Sverige tog han sig till Belgien. Han står i dag åtalad för delaktighet i terrorattentaten i Paris 2015 och Bryssel 2016, då sammanlagt 162 människor mördades.
Han utreds även av svenska åklagare för krigsbrott i Syrien.
– Vi har inlett en förundersökning om grov krigsförbrytelse i Syrien mellan den 24 december 2014 och den 3 februari 2015, säger Reena Devgun.
Parallella rättsprocesser
De parallella utredningarna och rättsprocesserna i Sverige, Belgien och Frankrike har krävt samordning för att inte underminera varandra.
– Det har varit viktigt för domstolen i Frankrike att redogöra för att våra utredningar inte krockar. Det är också därför jag kan bekräfta att en förundersökning pågår, trots att vi är i ett tidigt skede, säger Reena Devgun.
För att lagföra europeiska IS-medlemmar samarbetar ländernas utredningsenheter bland annat genom Folkmordsnätverket vid EU-myndigheten Eurojust.
– Därigenom har vi etablerat korta kanaler mellan de olika länderna för att få tag på utredare, säger Devgun.
I torsdags ingick Sverige ett nytt internationellt avtal med IIIM, en fristående organisation skapad av FN och vars uppgift är att samla in, bevara och analysera bevisning i Syrien.
Sverige har sedan i maj även ett avtal med FN-organet UNITAD vars främsta uppgift är att samla in bevis mot IS-anhängare som begått brott i Irak.
– De har mandat att hålla förhör på irakisk mark, göra utgrävningar och samla bevis på plats.
Barnsoldat
Det handlar bland annat om att höra vittnen, bistå i öppnande av massgravar och analysera den stora mängd dokumentation som IS-anhängare lämnat efter sig, som till exempel medlemsböcker och mobiltelefoner.
– Det finns många målsägande runt om i världen som har varit utsatta för brott, där förövare behöver identifieras. Det är inte omöjligt att vi kommer att kunna hitta fler länkar till Sverige även där.
Hur många förundersökningar som pågår kan hon inte kommentera, säger hon.
– Den siffran ändras kontinuerligt.
Utredningarna pendlar mellan lägre misstankegrader och större mål med häktade. Flera utredningar har redan lagts ned, men kan komma att tas upp igen. I flera mål råder sekretess av säkerhetsskäl.
I oktober häktades en kvinna som anslutit till IS i Syrien vid Stockholms tingsrätt. Hon misstänks för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott för att ha medverkat till att ett barn använts som soldat i Syrien.
Åklagare Reena Devgun har tidigare uppgett att detta, så vitt hon vet, är första gången som frågan om barnsoldater prövas i svensk domstol.
– Jag kommer att ta ett beslut om åtal vid årsskiftet, säger hon till TT.