Polisens motivering till att neka två koranbränningar i Stockholm under kort tid i mitten av februari var felaktig, säger Tom Schultz-Eklund, jurist och vd för Förvaltningsjuristerna.

Polisens hänvisning till att Sveriges allmänna säkerhet skulle hotas om koranbränningarna genomfördes hade inte stöd i lagen, hävdar han.

– Enligt ordningslagen kan man bara begränsa utifrån ordningen vid själva sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning, eller med hänvisning till trafik eller epidemi. Trots att möjligheten fanns att ta med hänsyn till rikets säkerhet när man skrev lagen, så har man inte gjort det. Jag ser inte heller i förarbetet att det funnits någon sådan avsikt, säger Tom Schultz-Eklund.

Tror domen överklagas

Om polisen ska ha rätt att neka sammankomster med hänvisning till rikets säkerhet måste lagen ändras, säger han.

– Jag har inte sett några sådana indikationer, men det är inte helt omöjligt. Men våra fri- och rättigheter är väldigt viktiga, så börjar man inskränka dem finns en risk att de tappar sitt värde, så man är nog försiktig med att göra det.

Domen kommer troligtvis att överklagas, tror Schultz-Eklund.

– Det finns ett intresse av att göra det, den har fått så stor publicitet. Kammarrätten är nog intresserade av att titta på den.

Markerar för polisen

Yttrandefrihetsexpert Nils Funcke tycker även han att förvaltningsrätten fattat rätt beslut gällande koranbränningarna. Polisen har gått över sina befogenheter i de här besluten, anser han.

– Det är ett glädjande och förväntat utfall av en domstol som gjort en självständig bedömning och därmed markerar för polisen att i fortsättningen ska ni tillämpa svensk lag och inte basera era beslut på vad en statsminister eller utrikesminister signalerar.

"Kan kalla oss demokrati"

Domen är en viktig signal om att Sverige även i fortsättningen kan kalla sig en demokrati, säger Funcke, med fungerande organisations- och mötesfrihet.

– Det är en återställning av den ordning som vi ska ha och som vi haft tidigare, att myndigheter gör en bedömning enligt svensk lag.

Att domen kan få utrikespolitiska konsekvenser, i att Turkiets president Erdogan inte vill godkänna Sveriges Natomedlemskap är vad man kan förvänta sig i en demokrati, säger Funcke.

– Jag kan ju tänka mig att Erdogan reagerar på det här, men ska vi ha en demokrati så får vi räkna med det.