TvÄ personer, privatpersonen Salwan Momika samt en kompanjon till honom som arrangerat manifestationen, Àr misstÀnkta för hets mot folkgrupp. En av dem Àr dessutom misstÀnkt för övertrÀdelse av det eldningsförbud som rÄdde vid tillfÀllet.
NÀr provokatören Rasmus Paludan i januari brÀnde koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm gjordes en anmÀlan om hets mot folkgrupp Àven dÄ. Den gÄngen lades dock anmÀlan ner av Äklagare med motiveringen att koranbrÀnning riktar sig mot en symbol för religionen, och inte gruppen i sig.
Nya omstÀndigheter
Vid onsdagens koranbrÀnning var omstÀndigheterna annorlunda, resonerar polisen som anmÀlt hÀndelsen.
ââVid det hĂ€r specifika tillfĂ€llet förekom skĂ€ndning av koranen, brĂ€nning av koranen och andra specifika omstĂ€ndigheter sĂ„ som tidpunkten som gör att det kan finnas anledning att anta att brott begĂ„tts, sĂ€ger Tomas Granlund.
ââVi vet att hets mot folkgrupp prövats tidigare, men nu ska det prövas i ett helt annat sammanhang, tillĂ€gger han.
Vid tidpunkten för Salwan Momikas manifestation firades den stora muslimska högtiden eid al-adha, med bönestunder vid flera tillfÀllen dygnet runt vid Stockholms moské. OcksÄ gester och uttalanden som gjordes vid manifestationen spelar in i polisens beslut att anmÀla, förklarar Tomas Granlund.
Gick lugnt till
ââPolismyndigheten vill inte pröva saken för prövandets skull, utan enligt polislagens nionde paragraf sĂ„ mĂ„ste vi göra det om anledning finns.
Inga oroligheter utbröt vid onsdagens manifestation. KoranbrÀnningen Àr den första som fÄtt tillstÄnd sedan förvaltningsrÀtten och kammarrÀtten i Stockholm tidigare i Är slog fast att polisens beslut om att neka tillstÄnd för koranbrÀnningar varit felaktiga.