Två personer, privatpersonen Salwan Momika samt en kompanjon till honom som arrangerat manifestationen, är misstänkta för hets mot folkgrupp. En av dem är dessutom misstänkt för överträdelse av det eldningsförbud som rådde vid tillfället.

När provokatören Rasmus Paludan i januari brände koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm gjordes en anmälan om hets mot folkgrupp även då. Den gången lades dock anmälan ner av åklagare med motiveringen att koranbränning riktar sig mot en symbol för religionen, och inte gruppen i sig.

Nya omständigheter

Vid onsdagens koranbränning var omständigheterna annorlunda, resonerar polisen som anmält händelsen.

– Vid det här specifika tillfället förekom skändning av koranen, bränning av koranen och andra specifika omständigheter så som tidpunkten som gör att det kan finnas anledning att anta att brott begåtts, säger Tomas Granlund.

– Vi vet att hets mot folkgrupp prövats tidigare, men nu ska det prövas i ett helt annat sammanhang, tillägger han.

Vid tidpunkten för Salwan Momikas manifestation firades den stora muslimska högtiden eid al-adha, med bönestunder vid flera tillfällen dygnet runt vid Stockholms moské. Också gester och uttalanden som gjordes vid manifestationen spelar in i polisens beslut att anmäla, förklarar Tomas Granlund.

Gick lugnt till

– Polismyndigheten vill inte pröva saken för prövandets skull, utan enligt polislagens nionde paragraf så måste vi göra det om anledning finns.

Inga oroligheter utbröt vid onsdagens manifestation. Koranbränningen är den första som fått tillstånd sedan förvaltningsrätten och kammarrätten i Stockholm tidigare i år slog fast att polisens beslut om att neka tillstånd för koranbränningar varit felaktiga.