Under det första kvartalet 2023 inkom 21 488 anmälningar om kortbedrägerier till polisen. Det är 87 procent fler än under samma period 2022, då 11 518 anmälningar gjordes, visar statistik från polisens nationella bedrägericenter, NBC.

Kortbedrägerier, eller card-not-present-bedrägerier som de också kallas, innebär att bedragaren lurar till sig kortuppgifter i syfte att ta ut pengar eller göra köp med det aktuella kortet.

Säljer vidare

Tillvägagångssätten skiljer sig åt. Men det vanligaste är att bedragaren skickar ett mejl eller sms där den utger sig för att företräda en bank, en myndighet eller ett välkänt företag och uppmanar mottagaren att lämna ifrån sig sina kortuppgifter.

– Eller så gör man intrång i en databas där ett stort antal kortuppgifter finns registrerade, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på NBC, till TT.

– Sedan säljer man uppgifterna vidare via darknet där andra bedragare kan gå in och köpa dem.

Rundar direktiv

Det ökande antalet anmälningar förklaras bland annat av att bedragarna har hittat sätt att runda EU:s betaltjänstdirektiv PSD2 som trädde i kraft 2019, enligt Mauritzson. Direktivet ställer högre krav på att köparen verifierar sig, till exempel med bank-id.

– Bedragarna använder tjänster i länder utanför Europa där direktivet inte gäller.

Lotta Mauritzson förklarar att det är svårt att veta vem som ligger bakom kortbedrägerierna, men säger att polisen ständigt dammsuger darknet på jakt efter illegala marknadsplatser för stulna kortuppgifter att stänga ned.

– Men när vi stänger ned en dyker ofta en ny upp, säger hon.

Sett till alla bedrägeribrott har antalet anmälningar ökat med 33 procent mellan perioderna, enligt statistiken.

Utöver kortbedrägerier sticker bedrägerier genom social manipulation ut. Till kategorin, där antalet anmälningar har ökat med 51 procent, hör romansbedrägeri, investeringsbedrägeri och befogenhetsbedrägeri.