Mats Jansson reagerar starkt på den koppling som försvaret gör mellan diagnos och våldsdåd – en koppling som både är oriktig och gör skada, säger han.

– Det här gör att människor som har diagnosen eller är närstående till dem som har diagnosen blir ledsna, arga, upprörda. De känner inte alls igen sig i det, säger Mats Jansson.

"Helt inom en diagnos"

På måndag kommer hovrätten med sin dom mot den 18-åring som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse för att ha mördat två lärare på Malmö latinskola den 21 mars i år.

Både den större rättspsykiatriska undersökningen och Socialstyrelsens rättsliga råd har slagit fast att han inte led av en allvarlig psykisk störning vid dådet eller vid tidpunkten för undersökningen.

Ett resultat som hans advokat har ifrågasatt. När hovrätten nu prövar fallet vill försvaret se en annan bedömning – med hänvisning till mördarens autism.

– Det ligger helt inom en diagnos, att han helt enkelt inte kunde styra sitt handlande, sade försvarsadvokat Anders Elison under hovrättsförhandlingen.

18-åringens intresse för just skoldåd ska enligt försvaret ha väckts under skollektionerna i kriminologi. Ett idogt sökande på internet efter skoldåd och attacker hävdar Elison också "är väldigt typiskt för en autistiker".

– Det här kunde lika gärna ha varit att han blev specialist på fågelskådning eller Malmö FF:s samtliga matcher under 25 år tillbaka. Nu slussades han in i de här tankarna genom att han började gå på kriminologilektioner, vilket var fullkomligt ödesdigert enligt den psykiater som jag åberopar som vittne.

Utgör en sårbarhet

Hur ser då forskningen ut på en eventuell koppling mellan autism och våldsbrott?

– Vi har i dag inga studier som pekar på att autism i sig förhöjer risken att dömas för våldsbrott. Däremot ser vi en klar överrepresentation med diagnos autism inom både kriminalvård och inom rättspsykiatrin, säger Björn Hofvander, legitimerad psykolog, specialist i klinisk psykologi och docent i rättspsykiatri vid Lunds universitet.

– Det vi tänker då är att det har att göra med tilläggsproblematik – att man har autism plus andra svårigheter också, fortsätter Hofvander.

Det kan enligt honom till exempel röra sig om missbruk, adhd-diagnos och social utsatthet – faktorer som utgör risk för kriminalitet oavsett om man har autism eller ej. Inom rättspsykiatrin kan det handla om psykossjukdom eller att en person dömd för våld även har en intellektuell funktionsnedsättning i tillägg till sin autism.

– Det är ungefär två tredjedelar av de personer som får en autismdiagnos vid en rättspsykiatrisk undersökning som senare döms till rättspsykiatrisk vård – så det är en ganska tydlig majoritet av dem som får en autismdiagnos vid en RPU som senare avtjänar sitt straff inom rättspsykiatrin, säger Björn Hofvander.

Har man enbart autism och i övrigt lever ett gott liv och får det stöd man behöver så finns ingen förhöjd risk att dömas för våldsbrott, understryker han.

TT: Kan autism anses utgöra en sårbarhet i kombination med andra faktorer?

– Ja, så kan man säga.

"De tror att man kan vara farlig"

För den med autism blir det en börda om omgivningen börjar koppla ihop våldsdåd med diagnosen, framhåller Autism- och aspergerförbundet

– Man tycker att man redan är i en utsatt situation och att man då, förutom att man ska kämpa för att få rätt stöd i skolan, anpassningar, komma in på arbetsmarknaden eller vad det nu kan vara, så ska man också behöva brottas med att folk – grannar, skolkamrater, lärare – sneglar snett på en för att de tror att man dessutom kan vara farlig, säger Mats Jansson, sakkunnig på förbundet.

Kan man då någonsin använda autism i en argumentation om brottsorsaker – eller vid bedömningen av ett brott? En synnerligen komplex fråga att svara på, anser Mats Jansson.

– Om en person som har autism begår ett brott kan det ju i det enskilda fallet vara så att autismen inte har ett dugg med saken att göra, men det kan också vara så att det faktiskt är relevant, säger han och fortsätter:

– Men det är klart att autismen kan spela roll i en händelsekedja. Men det är precis som med alla andra faktorer som bedöms.

Inför hovrättsdomen har åklagaren yrkat på att 18-åringen döms till livstids fängelse. Försvaret har yrkat på ett tidsbestämt straff.