Lagen skärps efter "Lilla hjärtats" död

–Hennes ofattbart tragiska öde har berört ett helt land, sade socialminister Lena Hallengren (S) när hon på onsdagen presenterade lagrådsremissen till det som ska bli lex "Lilla hjärtat".

Socialminister Lena Hallengren (S) presenterade i dag de lagändringar som regeringen föreslår med lex "Lilla hjärtat".

Socialminister Lena Hallengren (S) presenterade i dag de lagändringar som regeringen föreslår med lex "Lilla hjärtat".

Foto: Jessica Gow/TT

Brott2022-02-02 09:39

Fallet med flickan "Lilla hjärtat" har berört många. Bara tre år gammal hittades hon för två år sedan död hemma hos sina biologiska föräldrar en tid efter att tvångsvården av henne avslutats.

– Hennes ofattbart tragiska öde har berört ett helt land. Det som hände i hennes fall borde inte ha kunnat hända, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.

Nu vill regeringen skärpa lagen på fem punkter för att bättre ta till vara barns intressen när vård enligt LVU upphör.

– Det är viktiga förändringar för att säkerställa principen om barns bästa, säger Hallengren.

Kräva drogtest

Det första förslaget är en ny bestämmelse om att vården inte får upphöra förrän de omständigheter som föranledde vården förändrats på "ett varaktigt och genomgripande sätt".

Ytterligare lagändringar är dessa:

– Socialnämnden ska alltid överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud.

– Skyldigheten att överväga vårdnadsförflyttning ska tidigareläggas, från tre till två år.

– En ny uppföljningsskyldighet.

– En ny möjlighet att besluta om att vårdnadshavare och föräldrar ska lämna drogtest.

Utöver lagändringarna ska Socialstyrelsen dessutom ta fram ett stöd för hur de nya bestämmelserna ska tillämpas, säger Hallengren.

"Betyder jättemycket"

”Lilla hjärtats” familjehemsmamma Melinda Jacobs har varit nära involverad i arbetet med lagförslagen. Hon hoppas nu att lex Lilla hjärtat ska bidra till att öka tryggheten och stabiliteten för placerade barn, och att barnens trygghet ska gå före föräldrarnas rätt till sina barn.

– Det här är otroligt stort för mig och det var anledningen till att jag från början berättade. Det här betyder jättemycket och det har fått mig att orka gå upp på morgonen, och att orka fortsätta. Det här är hennes upprättelse, säger hon till TT.

Melinda Jacobs ser positivt på de fem förslagen som helhet, men har brunnit lite extra för punkten som ger socialnämnden möjlighet att besluta om att vårdnadshavare och föräldrar ska lämna drogtest.

– Därför att jag anser att om det hade funnits så hade det räddat "Lilla hjärtats" liv, säger hon och fortsätter:

– Har man omhändertagit ett barn på grund av ett missbruk är det för mig helt självklart att man måste kontrollera om det missbruket kvarstår eller inte, innan man återförenar barn med föräldrar där den problematiken har funnits.

TT: Tycker du att de här lagförslagen är tillräckliga?

– Nej, det är klart att det inte är tillräckligt, men jag ser det som början på något stort. Debatten är igång och vi har massor av jobb framåt, men det här är en väldigt bra början.

Har kritiserats

Nu ska lagrådsremissen lämnas till Lagrådet. Propositionen ska behandlas under våren och lagen träda i kraft den 1 juli, enligt plan.

Lagförslaget har tidigare fått kritik för att barnets bästa inte är ett självständigt rekvisit.

– Det är inte något som utredaren gått vidare med. Lagrådet har tidigare avstyrkt och menat att det är för otydligt, och utredaren nu har i stället lämnat förslag som är konkreta för att definiera barnets bästa. Vad vi vill åstadkomma är förändring, men att göra ytterligare för att stärka barnets bästa håller vi förstås öppet för, säger Lena Hallengren på pressträffen.

– Min övertygelse är att det här kommer att bidra till stor förändring.

Aldrig igen

Socialministern avslutar med att tacka "Lilla hjärtats" familjehemsmamma Melinda Jacobs.

– Hon var Lilla hjärtats trygghet under de första åren av hennes liv. För att hon orkat berätta Lilla hjärtats historia för mig och för så många andra.

– Med det här lagförslaget förtydligar och skärper vi nu lagstiftningen för att förhoppningsvis något liknande aldrig ska hända igen, säger Lena Hallengren.

Bakgrund: Fallet med flickan som kallats "Lilla hjärtat"

Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal. Hon placeras i familjehem.

Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.

I slutet av januari 2020, tio månader efter det att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i en lägenhet i centrala Norrköping.

Föräldrarna grips samma dag.

Pappan avlider i häktet. Mamman döms av tingsrätten till fängelse i ett år och nio månader för grovt vållande till annans död.

Domen överklagades och Göta hovrätt dömde i juni 2021 kvinnan till åtta års fängelse för dråp på sin treåriga dotter

Norrköpings kommun fick hård kritik av Ivo för sin hantering av ärendet.

Källa: Domstolarna


Fakta: Placerade barn

Barn och unga kan behöva placeras utanför hemmet av olika anledningar.

Det kan vara att föräldrarna brister i att ta hand om barnet, missbruk, övergrepp eller att barnet själv har problem.

Den vanligaste placeringsformen var familjehem.

Det är flest pojkar som placeras utanför hemmet.

Uppskattningsvis 3–4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång under barndomen i ett familjehem eller på institution vilket motsvarar ungefär ett barn i varje skolklass.

Källa: Socialstyrelsen, SBU

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!