– Det de har gemensamt alla elva är att de har sökt sig till Sverige i jakt på ett bättre liv, sade åklagare Anneli Tirud Wallin när hon inledde sin sakframställan i Södertälje tingsrätt i maj.

Personerna, tio män och en kvinna från Punjab i nordvästra Indien, har enligt åklagaren rekryterats av mannen och förts till Sverige för att exploateras i tvångsarbete.

Mannen, som nu står åtalad för människohandel, kommer också från Punjab men är sedan länge svensk medborgare och bosatt i Södertälje, där det påstådda tvångsarbetet mest ska ha ägt rum.

Åklagaren menar att han lurat dem genom att säga sig kunna erbjuda en heltidsanställning i Sverige med en månadslön på omkring 23 000 kronor, om de först betalade motsvarande 200 000–230 000 kronor.

Ersättningen påstods täcka avgifter för arbetstillstånd och andra dokument eller tillstånd, trots att kostnaderna motsvarat en bråkdel av den summan, säger Anneli Tirud Wallin.

Skuldsatt sig

Advokat Peter Ataseven är målsägarbiträde för alla elva och säger till TT att de har betalat med pengar de inte har haft.

– De har tagit lån, avvecklat affärsverksamheter, fått sälja mark och pantsätta, allt bara för att komma till Sverige.

I Sverige har det dock inte funnits några heltidsjobb för dem, enligt åklagaren.

Genom sitt beroende av mannen har de dessutom saknat möjlighet att säga nej till det lilla arbete som erbjudits – som sedan skett under orimliga villkor utan utbetalning av avtalad lön, säger hon.

– De befinner sig helt i hans våld. Han har kontrollerat var de ska jobba, för vem och i vilken utsträckning. De har också riskerat tillgång till bostad om de vägrar. De är beroende av hans goda vilja för att behålla sitt arbets- och uppehållstillstånd.

Eftersom de i praktiken saknat möjlighet att vägra menar åklagaren att jobbet som utfördes var tvångsarbete.

Tvångsarbete ökar

Just exploateringsformen tvångsarbete är något som Migrationsverket sett en ökning av från tredje land de senaste åren, säger Lisa Hultin Knutas, central samordnare mot människohandel på myndigheten.

Förra året upptäckte man 515 fall av misstänkt människohandel, en kraftig ökning från året innan som förklaras med två ärenden med särskilt många utsatta. Antalet för det första halvåret i år är på liknande nivå som tidigare år.

Att det leder till åtal likt Södertäljefallet är dock mycket ovanligt, säger Lisa Hultin Knutas.

– Det är inte lätta brott att jobba med. Det är inte ett enskilt brottstillfälle utan det är en väldigt komplex kedja.

Myndighetens förebyggande arbete består främst av att se till att arbetstillstånd inte ges för oseriösa erbjudanden. Vid misstankar informeras även brottsoffret och polis kontaktas.

Det som påstås har skett i Södertälje är typiskt för hur människohandeln kan se ut, säger Hultin Knutas.

– Det är ganska exakt så det brukar se ut. Och då får man komma ihåg att 200 000 kronor är fruktansvärt mycket pengar i sammanhanget. Det är inte ovanligt att flera familjemedlemmar har skuldsatt sig.

Förnekar brott

Mannen själv förnekar brott. Han säger även att han inte har tagit emot några pengar från målsägarna.

Enligt advokat Peter Ataseven är alla elva än i dag skuldsatta. I polisutredningen har flera vittnat om en känsla av hopplöshet.

"Livet är förstört. Han kan inte bli skuldfri. Han kunde inte hjälpa sin familj", citeras en av dem i förhör.

Rättegången kommer att pågå till början av juli.