I överklagan som lämnats in till Göta hovrätt framgår att kvinnan i första hand vill frias från dråp, i andra hand vill hon att Högsta domstolen (HD) rubricerar om gärningen till vållande till annans död och att påföljden mildras.

Göta hovrätt dömde i slutet av juni kvinnan till åtta års fängelse för dråp på sin treåriga dotter – Lilla hjärtat som hon kommit att kallas. Det innebar en skärpning av Norrköpings tingsrätts tidigare dom, där 41-åringen dömdes till ett år och nio månaders fängelse för vållande till annans död.

Mådde dåligt

Kvinnan och hennes försvarare anger flera skäl till att de anser att HD ska ta upp fallet. Bland annat för att ge vägledning i hur domstolar ska bedöma uppgifter som kommit fram under en tid när en tilltalad persons psykiska hälsa varit mycket dålig, och uppgifterna inte kan styrkas av övrig bevisning.

En annan fråga de vill att HD prövar är den om hur man ska se på föräldrars så kallade garantansvar när ett barn avlider efter en skada som uppkommit av en olyckshändelse. Ska en förälder överhuvud taget kunna ses som ansvarig för ett oaktsamt eller uppsåtligt dödande i sådana fall, frågar sig försvaret.

Det är svårt att få prövningstillstånd i Högsta domstolen, det kräver exempelvis att målet kan bli prejudicerande, alltså vägledande, för andra liknande mål.

Sökte inte vård

"Lilla hjärtat" föddes i april 2016 och omhändertogs bara några dagar gammal. Hon växte upp sina första år i familjehem, men återvände våren 2019 till sin biologiska familj. I slutet av januari 2020 hittades hon död i deras lägenhet i centrala Norrköping och båda föräldrarna greps. Pappan avled kort därefter i häktet.

Göta hovrätt konstaterade i sin dom att flickan slog i huvudet vid en olycka i badrummet. Trots att mamman enligt hovrätten förstod att flickan skadat sig så illa att hon riskerade att dö såg hon inte till att dottern fick vård. Som mamma hade hon en så kallad garantställning till dottern, och kan hållas straffrättsligt ansvarig för att hon inte såg till att treåringen fick hjälp.