Det är bevisat, enligt Stockholms tingsrätt, att 61-årige iranska medborgaren Hamid Noury deltog i att tortera och avrätta politiska fångar vid Gohardashtfängelset utanför Teheran i Iran 1988.
– Ett mycket stort antal fångar berövades livet. Fångar tillfogades vidare svår dödsångest i samband med förfarandet, säger rådmannen Tomas Zander när domen meddelas.
Det rör sig om avrättningar av sympatisörer till politiska organisationen Folkets mujahedin och andra vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro.
Domen fördöms av Iran, som genom en talesperson för utrikesdepartementet påstår att domstolen saknar rättslig grund.
Enligt kammaråklagare Martina Winslow är avgörandet unikt, dels eftersom brott begångna i Iran aldrig prövats rättsligt internationellt förut.
– Men också för att vi i det här ärendet kan konstatera att den iranska regimen kan kopplas till och faktiskt har ett ansvar för massavrättningarna, säger hon.
Utvisas
Dödsstraffen verkställdes utan att uppfylla grundläggande krav för en rättvis rättegång, och stod i strid med FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som Iran var bunden av 1988, motiverar rätten.
Avrättningarna av anhängare till den politiska gruppen Folkets mujahedin bedöms utgöra grovt folkrättsbrott, även känt som krigsbrott, eftersom de går att koppla till den internationella konflikt mellan Iran och Irak.
"Fångarna var i egenskap av civilpersoner i händerna på en part i konflikten skyddade personer enligt regelverket.", skriver tingsrätten.
Den andra vågen avrättningar av vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro bedöms som mord.
Händelserna innebär svåra överträdelser av den internationella humanitära rätten, enligt Zander.
Noury döms för grovt brott mot folkrätten och mord. Han ska efter avtjänat straff utvisas från Sverige med förbud att återvända och betala skadestånd till målsäganden vars anhöriga har avrättats, och till de målsäganden som överlevt och drabbats av psykiskt lidande med anledning av brottet.
Han ska fortsätta vara häktad tills domen vinner laga kraft.
Omfattande bevisning
Hamid Noury har hävdat att bevisningen varit fabricerad, att vittnen ljugit och felaktigt anklagat honom för delaktighet i ett påhittat händelseförlopp för att vinna politiska poänger.
– Men det har inte framkommit något konkret som gör att det funnits anledning att ifrågasätta utredningens tillförlitlighet och robusthet, säger Zander.
Fallet har varit speciellt, påpekar åklagare Winslow, eftersom det inte gått att begära någon rättshjälp från Iran. I andra, liknande internationella folkrättsfall som prövats i Sverige har det gått att besöka brottsplatserna.
– Något sådant har inte varit aktuellt i det här fallet. Vi har inte kunnat inhämta, eller fått någon skriftlig bevisning från Iran, säger hon.
Försvaret är missnöjt med domen.
"Försvararna har precis tagit del av domen och vi är givetvis besvikna över att vår klient har dömts. Vi ska nu analysera domen och gå igenom den tillsammans med vår klient. Domen kommer att överklagas", skriver försvarsadvokaterna Thomas Söderqvist och Daniel Marcus gemensamt i ett mejl till TT.
92 förhandlingsdagar
Rättegången har varit en av de största av sitt slag i Sverige, med 92 förhandlingsdagar i Stockholms tingsrätt där cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen vittnat om bland annat sina upplevelser som intagna i Gohardashtfängelset utanför Teheran på 80-talet.
Fallet har kunnat prövas här, fastän Noury är en iransk medborgare och de misstänkta brotten begicks i Iran, eftersom Sverige tillämpar principen om universell jurisdiktion. Det ger en stat rätt att pröva en person från en annan del av världen när misstankarna gäller allvarliga internationella brott.
– Tingsrätten har ansett sig behörig att döma för åtalade brotten, säger rådman Tomas Zander.