Riksrevisionen har granskat polisens så kallade särskilda händelser vid grova brott, och hävdade i en kritisk rapport i veckan att även om ledningsformen kan vara effektiv på kort sikt, så gör den större skada än nytta när den pågår länge.

Anledningen uppges främst vara den skada som det lokala polisarbetet tar när personal flyttas till andra städer för att bistå i särskilda händelser.

Enligt Jonas Sköld, biträdande lokalpolisområdeschef i Luleå/Boden, finns dock en stor förståelse för att personal kan behöva flyttas i vissa lägen – som under den våldsvåg som drabbat Stockholm 2023.

– Däremot är det så klart så att man måste fundera på hur länge man jobbar på det sättet, säger han.

Våldsvåg i Stockholm

Från polisregion Nord och lokalpolisområde Luleå/Boden bidrar man nu med personal till Stockholm med anledning av våldsvågen. Sköld tycker att det är självklart att det lokala arbetet påverkas.

– Vi får sämre förutsättningar att jobba med det lokala brottsförebyggande arbetet. Man får anpassa sig, jobba smartare och flexiblare, säger han och fortsätter:

– Skulle det pågå länge är det klart att det påverkar oss mer och gör att vi har sämre möjligheter att möta den händelseutveckling som sker här.

Förflyttningen till Stockholm som även omfattar utredare har exempelvis gjort att den lokala utredningsverksamheten får prioritera ännu hårdare, säger Sköld. Det har bland annat inneburit att utredning av så kallade mängdbrott prioriterats ned.

Mikael Eksholm, ordförande för Polisförbundet Nord, säger att poliserna är mycket lojala och vill bidra i särskilda händelser, men att det finns en frustration kring effekten på hemmaplan.

– Det gör ju att man inte kan jobba på samma sätt som innan, när man är för få kvar, säger han.

Förebyggande arbetet lidande

Framför allt får det långsiktiga brottsförebyggande arbetet stå tillbaka, exempelvis samarbeten med socialtjänsten och andra samverkanspartners.

– Det är klart att allt sådant blir lidande om man inte har resurser att göra jobbet, säger Eksholm.

Enligt Riksrevisionen kan det på sikt försvåra arbetet med att upptäcka och förhindra rekrytering till kriminella gäng.

Riksrevisionen påpekar även att lokalpolisområdeschefer har mycket begränsade möjligheter att säga nej till att bidra med resurser – och att den som leder den särskilda händelsen inte beaktar den negativa påverkan lokalt.

"Får ställa in sig i ledet"

Jonas Sköld säger att han delar den bilden fullt ut.

– Från lokalpolisområdet får man helt enkelt ställa in sig i ledet. När man leder på det här sättet så kommer ett beting om att "ni ska bistå med detta" och det gör vi då. Vi litar på att bedömningen man gjort är korrekt. Det finns många lokalpolisområden i Sverige och jag har förståelse för att så länge man leder på det här sättet så blir det så.

Mikael Eksholm från polisfacket menar att rapportens viktigaste påpekanden är att myndigheten bör bli bättre på att utvärdera effekterna och konsekvenserna av särskilda händelser.

– Jag är jättenöjd om vi börjar göra en seriös utvärdering av saker och blir en mer lärande organisation. Då tror jag vi har vunnit mycket i det långa loppet, både i verksamheten och i att omhänderta personalen.