Internet har kraftigt ökat riskerna för sexualbrott mot barn när förövare fått tillgång till nya arenor där de både kan begå övergrepp och utbyta övergreppsmaterial. Med anledning av utvecklingen har Riksrevisionen granskat om polis och åklagare bedriver ett effektivt arbete för att motverka och hantera internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.

Enligt granskningen finns det brister.

Ett grundläggande problem är att det varit svårt för polisen att införa nationella riktlinjer då det saknas "it-stöd, utbildningar och personal" i frågan. Detta kan göra att ärenden hanteras på olika sätt i landet.

– Jag vill inte peka ut någon polisregion och säga att de är sämre än någon annan, men det finns ju skillnader mellan dem, säger granskningens projektledare Jenny Lee.

Central styrning

Riktlinjer infördes förra sommaren, men Björn Sellström, processledare för brottskategorin internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn på polisens nationella operativa avdelning, Noa, säger att de inte implementerats fullt ut än.

– Det får jag möjligen ta på mig, att den centrala styrningen och utskicken av nationella metodstöd måste fungera lite bättre. Men vi jobbar ständigt med att försöka trimma ihop oss, säger han.

Polisen lyckas inte heller tillgodose de utbildningsbehov som bedöms vara nödvändiga, enligt revisionen. Endast en fjärdedel av de anmälda internetrelaterade sexuella övergreppen mot barn utreds av de specialiserade grupper som enligt riktlinjerna bör utreda dem.

Enligt Jenny Lee behövs en generell kunskapshöjning inom hela myndigheten för att hantera de internetrelaterade sexuella övergreppen mot barn. Björn Sellström instämmer, även om han menar att Sveriges förmåga generellt att hantera den här typen av brott är "god".

– Men vi behöver möjligen bli fler och jobba med kompetensförsörjningen, säger han.

Just avsaknaden av it-stöd, som kan hjälpa polisen att exempelvis bearbeta övergreppsmaterial, som lyfts i granskningen är dock på väg att åtgärdas, säger han.

– Utrullningen började nu under hösten och beräknas vara klart under första kvartalet 2022. Utvecklar vi de här stöden kan vi också bli effektivare i hanteringen. Det gör också att vi bättre kan utbyta information mellan regionerna.

Låg prio

Projektledare Jenny Lee pekar även särskilt ut polisens låga prioritet på förebyggande arbete kring de barn som utnyttjas genom köp av sexuell handling. Det innebär att många brott inte upptäcks och beivras.

– Det jobbas inte tillräckligt med det, det är allvarligt.

Björn Sellström håller med om att de brotten varit för lågt prioriterade inom polisen.

– I och med införandet av riktlinjerna förra året ska man i alla fall i teorin hantera det på specialenheter. Nu har vi tyvärr inte hunnit med att jobba upp en nationell metod för det, och det är jag den första att beklaga, verkligen.

Det innebär att den typen av ärenden hanteras på olika sätt inom landet, säger han.

– I praktiken innebär det en risk att det blir rättsosäkert, att du blir omhändertagen olika i olika delar av landet. Så det hoppas vi kunna jobba upp en bra enhetlig metod för.