Malmö: Så lyckas du med "Sluta skjut"

Fler städer sneglar på Malmö när arbetet med att få stopp på grovt våld med sprängdåd och skjutningar nu trappas upp. Receptet? Få myndigheter att samarbeta – med målet att komma både de kriminella och deras familjer nära.

Glen Sjögren, polisen och koordinator i Sluta skjut. Arkivbild.

Glen Sjögren, polisen och koordinator i Sluta skjut. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brott2021-09-24 19:19

– Det viktigaste är att man är överens om att man vill göra det här hos kommun, polis och kriminalvård, säger Glen Sjögren, som är polisens koordinator inom Sluta skjut i Malmö.

En del har hoppat av

I Malmö sjösattes modellen som ett pilotprojekt under 2018 för att få ned det grövsta, gängkriminella våldet. Projektet har en amerikansk förlaga och bygger på en strategi som kallas Group Violence Intervention (GVI) – eller gruppvåldsintervention.

I Malmö har kommunen, Kriminalvården och polisen drivit Sluta skjut tillsammans. Fyra olika grupperingar eller löst sammansatta nätverk har varit i fokus.

I korta drag handlar Sluta skjut om att samla de mest brottsbelastade individerna och erbjuda dem ett val: antingen gå med i avhopparverksamhet, eller bli jagad av samhällets samlade resurser.

Även kontakter med de kriminellas närmaste omgivning tas för att få slut på våldet. Man bjuder in till möten med gängmedlemmar – och tanken är att de som kommer dit ska få sig en tankeställare och helt enkelt hoppa av. Arbetet har fungerat, tycker Glen Sjögren.

– De senaste tre åren är det ett antal killar som valt att göra en annan bana. Skaffa jobb och bo någon annanstans än i Malmö.

"Samverkan nummer ett"

Det står nu klart att regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå), polisen och Kriminalvården ett särskilt uppdrag att sprida strategin bakom "Sluta skjut".

Men vad är receptet för att lyckas – och vad ska de orter som vill prova tänka på?

– Samverkan nummer ett. Och ur det kommunala perspektivet är det väldigt bra om staden har nån form av avhopparverksamhet, säger Malmö stads Anna Kosztovics som är biträdande projektledare i Sluta skjut, och fortsätter:

– Från kommunalt håll har det varit bra att förankra i hela organisation. Man kommer att behöva hjälp från många håll. Som kommunal person i Sluta skjut får man skanna av staden och kolla vad som finns.

Här kommer även civilsamhället med exempelvis föreningar och religiösa samfund in.

– Den informella sociala kontrollen tror vi funkar bättre än att myndigheter kommer och säger att man ska sluta skjuta.

"Slutar inte skjuta över en natt"

Polisens nyckel till framgång är att göra ett ordentligt förarbete, så att alla i polisområdet vet vad man ska göra, säger polisens koordinator Glen Sjögren.

– Och framför allt är det viktigt att man håller ut. Vi har kört i tre år. Det krävs att man fortsätter och håller i. Vi har inte haft större motgångar. Men det är inte så lätt –folk slutar inte skjuta på varandra över en natt.

Nya orter som vill börja med Sluta skjut ska dock inte vara alltför stora, anser Glen Sjögren.

– Jag tycker det känns positivt att man provar på andra ställen. Men sedan är det inte alla städer som är lämpliga för det här, säger Sjögren och förklarar att det kan vara svårt om polisområdet blir för stort och omfattar flera kommuner.

– Malmö är en stor kommun, men det är också så att alla poliser i Malmö jobbar här och vi har inga förorter på det sättet.

TT: Handlar det till viss del om lokalkännedom?

– Ja definitivt, och det att vår förorter ligger inne i stan.

Anna Kosztovics i Malmö stad är biträdande projektledare i Sluta skjut. Arkivbild.
Anna Kosztovics i Malmö stad är biträdande projektledare i Sluta skjut. Arkivbild.
Fakta: Group Violence Intervention

Projektet "Sluta skjut" har testats i Malmö och metoden var ett samarbete mellan Malmö stad, polisen, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet.

Metoden bygger på en amerikansk förlaga under namnet "Group Violence Intervention". Den består av tre delar: Att framföra ett moraliskt budskap från samhället att våld inte tolereras, att framföra att framtida våldshandlingar kommer att få lagliga konsekvenser och att erbjuda hjälp från socialtjänsten till dem som vill ha det.

Den bygger på insikten att de kriminellt aktiva grupperna utgör en minimal del av befolkningen, men står för en stor del av våldsbrotten.

Metoden utgår också från att intern gruppdynamik och hederstänkande på gatunivå driver våldet mellan kriminella grupper och individer.

Metoden bygger på samarbete mellan rättsväsende, samhällsrepresentanter (till exempel brottsutsatta eller före detta kriminella) och socialtjänst.

Gruppen bjuder in till individuella möten med gängmedlemmar. Där betonas att det individen gör påverkar alla medlemmar i det kriminella gänget.

Metoden har prövats i ett 60-tal amerikanska städer och har även testats i Skottland.

Projektets effekt har studerats av Malmö universitet på uppdrag av Brottsförebyggande rådet. Man har tittat på utvecklingen från tiden innan projektet inleddes och fram till februari 2020 – och det står klart att det i genomsnitt varit färre antal skjutningar per månad sedan Sluta skjut infördes.

Källa: National Network for Safe Communities, Malmö stad, Brottsförebyggande rådet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!