En blå jacka ligger slängd på marken. Mellan två bilar syns en pöl med blod.

På den här platsen, en parkering i Rinkeby, dog en 30-årig man på juldagen.

Sedan dess har en våldsspiral i Stockholm eskalerat – med mord, sprängningar och skjutningar som rör flera olika konflikter. Hundratals poliser har kallats till huvudstaden för att hjälpa till.

Åldrarna på de inblandade de senaste veckorna sticker ut. Polisen har gjort ett 30-tal gripanden. Flera av de gripna är under 15 år och har blivit omhändertagna av socialtjänsten.

– Så här många unga som är misstänkta för mord har vi inte haft tidigare. Vi har till och med misstänkta ner mot 13 år, säger Carin Götblad, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.

– De är så förfärligt unga. Jätteunga personer under 15 år som påträffas tillsammans med äldre kriminella med vapen i bilar. Som uppenbart är på väg att göra ett våldsdåd, fortsätter Götblad.

"Yngre och yngre, grövre och grövre"

Polisen uppgav i slutet av förra veckan att 50 procent av de frihetsberövade i de pågående ärendena i Stockholm är under 18 år. 75 procent är under 20 år.

Under de senaste två åren har även antalet 15–17-åringar som åtalas för mord, mordförsök och medhjälp till mord ökat, enligt siffror från Åklagarmyndigheten.

Martin Lazar, kommunpolis i Botkyrka, har slagits av mängden våldsbrott under så pass kort tid.

– Det blir yngre och yngre, det blir grövre och grövre. Jag blir väldigt ledsen att se att allt fler unga utnyttjas av kriminella nätverk för deras verksamheter, säger han.

I januari 2022 togs den så kallade straffrabatten bort för unga mellan 18 och 20 år. Straffen för 15–17-åringar har dock inte skärpts.

Martin Lazar tror att det här kan ha påverkat gängen.

– De kriminella tänker också på hur de ska effektivisera sitt arbete. Det blir lättare att man utnyttjar de här barnen som redan lever i väldigt utsatta miljöer, säger han.

Håller barnen hemma

Polismästare Carin Götblad säger att lagstiftningen är så pass ny att man ännu inte har utvärderat om den används av gängen.

– Det vet vi faktiskt inte, men jag tror att de äldre kriminella avsiktligt utnyttjar de unga eftersom de får så låga straff. Om man är mellan 15–17 år är det högsta man kan få fyra års ungdomsvård. Ett liv måste vara värt mycket mer än så, säger Carin Götblad.

Martin Lazar är orolig för att det eskalerande våldet nu spär på den tystnadskultur som redan finns i utsatta områden. Det kan äventyra polisens arbete med att bygga tillit och förtroende.

– Människor blir rädda, de låser in sig. De väljer att hålla sina barn hemma i stället för att skicka dem till fritidsaktiviteter. Vissa överväger om de ska skicka sina barn till skolan eller inte, säger han.

Får idolstatus

Både Martin Lazar och Carin Götblad tycker att det är oroväckande att unga själva erbjuder sig att genomföra sprängningar och skjutningar, för att få status och klättra i gängens hierarki.

– Att tonåringar erbjuder sig att bli kontraktsmördare för att bli någon och få idolstatus i de här kretsarna. Det är förfärligt, säger Götblad.

Ibland tvingas även unga att begå våldsdåd.

– Vi vet inte hur vanligt det är, men vi har hört det allt oftare. Ofta kan det vara så att de lockar och är vänliga, belönar de unga och låtsas vara deras kompisar. Sedan har de dem i ett skruvstäd och tvingar dem att begå brott, säger Carin Götblad.

När yngre personer anlitas som kontraktsmördare ökar även risken för att utomstående ska komma till skada.

– De är farligare och mer oberäkneliga. De kan även ta fel person. Vi misstänker att det skett i fler fall på senare tid, säger Götblad.

Både Carin Götblad och Martin Lazar upprepar vikten av att intensifiera det förebyggande arbetet, parallellt med att dagens våldsverkare måste stoppas och lagföras.

– Vi får inte ge upp hoppet. Jag är hoppfull att vi kan vända utvecklingen, men det kommer att ta tid, säger Lazar.