Militär och FRA-anställd gripna i Säpoinsats

En tidigare toppmilitär och en kvinna anställd vid Försvarets radioanstalt (FRA) har anhållits misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. De båda greps i en gryningsräd mot parets bostad i Stockholmsområdet.
–Det är mycket allvarlig brottslighet som personerna misstänks för, säger Adam Samara vid Säkerhetspolisen.

En tidigare svensk toppmilitär misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

En tidigare svensk toppmilitär misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Foto: TT

Brott2023-10-19 07:52

Paret frihetsberövades i tisdags i samband med en Säpoledd insats. Brottsrubriceringen är grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Säpo har genomfört husrannsakningar på flera platser och beslag har gjorts, bekräftar Säkerhetspolisen (Säpo) för TT. Enligt Expressen rör det sig om bland annat om mobiler och datorer. Husrannsakan ska också ha gjorts på de misstänktas arbetsplatser.

– Just nu är vi i ett väldigt tidigt skede i en pågående förundersökning. Med anledning av det är det väldigt svårt för oss att beskriva ärendet som sådant och vad vi gör nu, säger Säpos presstalesperson Adam Samara.

Regeringen informerad

Försvarsminister Pål Jonson (M) har informerats om gripandena.

– Jag har fått viss övergripande information beträffande detta. Det här är ju en fråga för åklagare och säkerhetspolis. Jag ser allvarligt på frågan, säger Jonson till TT.

Pål Jonson vill inte svara på frågor om ärendet i sig.

– Det vi vet på en övergripande nivå är att hoten, riskerna och sårbarheten för Sveriges säkerhet ökar. Det har både Must och Säkerhetspolisen påtalat i sina årsrapporter, därför finns det naturligtvis skäl att höja säkerhetsskyddet. Det är något vi arbetar med kontinuerligt, säger Jonson.

Flera nyckelpositioner

Den anhållne mannen har haft flera nyckelpositioner inom Försvarsmakten, både i Sverige och utomlands. I slutet av 00-talet genomgick han en tvåårig utbildning på Generalstabsakademin i Moskva, och blev därmed en av få svenskar som tagit examen vid skolan.

Periodvis har mannen arbetat med koppling till Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). I dag arbetar han vid en annan myndighet.

Enligt myndighetsdokumentation som SVT Nyheter har tagit del av arbetar kvinnan på Försvarets radioanstalt (FRA) vars uppdrag är att stödja regeringen, Försvarsmakten, och Säpo med utlandsunderrättelser.

FRA:s presstjänst vill inte svara på TT:s fråga om kvinnan är anställd vid myndigheten. Inte heller Säpo vill kommentera uppgifterna om var de två personerna arbetar.

– Det är väldigt tidigt, och därför har vi väldigt lite att säga, säger Samara.

Åklagare Mats Ljungqvist, en av de två åklagare som leder utredningen, vill på torsdagen inte lämna några kommentarer om ärendet. Han uppger dock för TT att en eventuell häktningsförhandling i målet tidigast kommer att hållas under fredagen.

Den anhållne mannen nekar till brott, enligt hans försvarare Thomas Olsson.

– Det jag kan säga är att min klient förnekar bestämt de här misstankarna. Det är hans uppfattning att det inte finns någon grund för dem, säger Olsson till TT.

Kvinnans advokat Kristofer Stahre vill inte uttala sig om hennes inställning till misstankarna som riktas mot henne, skriver SVT Nyheter.

Skillnad mot spioneri

Brottsrubriceringen i sig kan ge vissa ledtrådar om vad ärendet handlar om, berättar Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

– De har hanterat hemliga uppgifter på ett sätt man inte ska göra. Och det är ju dessutom grovt, det brukar betyda att det är synnerligen känsliga saker.

Skillnaden mot exempelvis spioneri är att man inte kunnat styrka att syftet var att lämna uppgifterna vidare till främmande makt.

– Det kan betyda två saker. Antingen har man inte kunnat bevisa det, men misstänker det, eller så har det aldrig varit syftet, säger Ingesson.

Då det ska röra sig om en tidigare toppmilitär skulle det kunna innebära att man behållit hemliga uppgifter som man hade rätt till i sin tidigare roll, men inte har det längre.

– Jag skulle inte utesluta det. För behörigheten styrs av vad som är motiverat för tjänstebruk, och upphör det rimliga behovet så upphör också behörigheten. Så även om man haft behörighet till exakt samma dokument tidigare så har man inte det för all framtid, säger Ingesson.

Fakta: Tidigare fall

Flera personer har i år åtalats för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

I maj åtalades en man i 50-årsåldern vid Göteborgs tingsrätt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Han anklagades för att ha drivit en databas som utgjorde grund för utbyte av hemliga uppgifter med andra personer. Månaden innan åtalades en annan man, misstänkt för att ha spridit uppgifter på samma forum. Dom har inte meddelats i något av målen.

Flera andra tidigare fall där dom har fallit kan kopplas till forumet.

I juni dömdes en 70-årig man för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, efter att man under en husrannsakan funnit hemligt och känsligt material om 41 militära försvarsanläggningar i mannens bostad. Mannen, som beskrivs som intresserad av militärhistoria, ska även ha skapat ett nätforum för likasinnade. Han dömdes till villkorlig dom och dagsböter.

I augusti åtalades tre personer på olika håll i landet för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. En av dem är en tidigare försvarsanställd från Östersund, som delat med sig av försvarshemligheter på ett nätforum, enligt P4 Jämtland.

Peyman Kia, som tidigare under årets fick livstids fängelse för grovt spioneri, dömdes även för obehörig befattning med hemlig uppgift.


Fakta: Brott mot rikets säkerhet

Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.

Om avsikt att hjälpa främmande makt saknas är brottet obehörig befattning med hemlig uppgift.

Straffskalan för obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.

Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.

Spioneri är enligt lagen att med avsikt komma över, föra vidare eller röja hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – för främmande makt.

Straffet för spioneri av normalgraden är högst sex års fängelse, medan grovt spioneri ger fängelse på mellan fyra och arton år eller livstid.

Källa: Paragraf 5–9, kapitel 9 i brottsbalken, Svensk författningssamling

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!