Narkotikamarknaden har genomgått stora förändringar sedan Brås senaste kartläggning från början av 2000-talet.

En stor skillnad är att nätverken i större utsträckning strävar efter att kontrollera bostadsområden. Tidigare bedömdes det som ovanligt – nu är det en central del av marknaden.

I de flesta fallen handlar det om socialt utsatta områden som hamnar i klorna på multikriminella nätverk. Områdena kännetecknas ofta av en tystnadskultur som försvårar polisens arbete.

– Man kan förstås gå på den synliga delen, som öppen gatuförsäljning. Men sedan finns det hela narkotikalogistiken, med förvaring och distribution. Där tror vi att tystnadskulturen spelar in, säger Katharina Tollin, utredare på Brå och författare till rapporten.

Boende är rädda

Det finns 60 områden i Sverige som polisen klassar som utsatta. Därutöver finns det de som är "särskilt utsatta", och det är framför allt där som polisen bedömer att det finns tendenser till parallella samhällsstrukturer och tystnadskultur.

På den listan finns bland annat Rinkeby/Tensta i Stockholm, Biskopsgården i Göteborg samt Rosengård i Malmö.

– Tidigare rapporter visar att boenden är rädda för tongivande kriminella aktörer, vilket kan påverka viljan att anmäla eller vittna om brott. Man beskriver en omfattande påverkan på boenden, men också på yrkesverksamma i området, säger Tollin.

Däremot går det inte alltid att peka på ett direkt samband mellan narkotikaförsäljning och eskalerande gängvåld.

– Narkotikaaktörer har mycket samarbete med varandra, och man köper och säljer mycket mellan varandra. Konflikter kan snarare vara kontraproduktivt, säger Tollin.

"Makt och heder"

Skjutningarna handlar om att nätverken kan behöva använda våld för att behålla makten i ett visst område.

– Platsen kan vara viktig för förvaring och distribution framför allt. Många använder det som en bas för att man ska kunna ta in mycket narkotika, säger Tollin.

Brå har intervjuat 16 personer med erfarenheter från narkotikabrottslighet, som även lyfter fram andra orsaker.

– De säger att skjutningarna handlar om makt och heder, samt att andra sätt att lösa konflikter på, till exempelvis genom medling, inte används i samma utsträckning. Det har lett till att våldet har eskalerat, säger Tollin.