– Det skapar en väldig otrygghet och naggar förtroendet för rättsväsendets kapacitet att lösa problemen. Det ger en uppgivenhet, säger Sven Granath, kriminolog vid Stockholmspolisen.
Explosionen i Göteborg jämförs av polisen med bomben i Linköping 2019, som orsakade enorma skador på flera bostadshus.
– Jag har ändå jobbat i 40 år. Förutom explosionen i Linköping är det här den kraftigaste explosionen som jag känner till i alla fall, säger Thomas Fuxborg, polisens presstalesperson i Göteborg.
Tisdagens sprängning i Annedal är den femte på bara ett par år som drabbar ett flerfamiljshus med omfattande skador som resultat. Det är fortfarande oklart vad som orsakat explosionen men en av polisens teorier är att ett föremål placerats ut.
Få åtalas
Efter Linköping har även höghus på Östermalm i Stockholm samt Kista och Husby utsatts. I endast ett av ärendena har det hittills gått så långt som till åtal. En 23-åring åtalades för anstiftan till allmänfarlig ödeläggelse för sprängningarna i nordvästra Stockholm, men friades till sist i hovrätten.
Det är få som åtalas och döms för sprängningar.
Hittills i år har 115 sprängdåd utretts, men bara 16 har lett till åtal, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå). Förra året utreddes 241 sprängningar och 21 åtal väcktes. Uppklarningsprocenten ligger de senaste åren runt 10 procent, vilket innebär att nio av tio sprängdåd förblir olösta.
– Det är svårt att hitta bevis på vem som ligger bakom eftersom mycket av den tekniska bevisningen bokstavligen går upp i rök, säger Sven Granath.
Dessutom utförs dåden ofta av en kedja av personer med olika roller, säger han. Det kan vara en person som tillverkat och levererat sprängladdningen, en annan som tagit över den och sålt den vidare till en tredje person, som sedan i sin tur lägger ut på en fjärde att placera den nånstans.
– Det här projektupplägget innebär att det finns ett avstånd mellan den som har motivet och den som väl sätter dit bomben. Plus att det inte finns nån som helst fysisk kontakt mellan gärningsperson och målsägande, och utplacerandet och sprängningen sker dessutom ofta vid olika tidpunkter, säger Sven Granath.
Sprängdåden har blivit farligare för allmänheten eftersom de ökat, säger Sven Granath. Det är i sin tur en följd av det ökade skjutvapenvåldet.
– Det är en slags metodutveckling i den yrkeskriminella världen där man ser att det kan vara ett effektivt sätt att sätta press på fiender, framför allt när det handlar om mycket pengar och skulder man vill få in.
TT: Struntar man i att många fler riskerar att drabbas?
– De som utför det här är knappast professionella sprängare. De har inte kompetens och saknar kontroll över de här hemmabyggda laddningarna. Samtidigt är den här typen av våld som sker på distans väldigt trubbigt och kan därför vara väldigt förödande. Det finns tyvärr flera tragiska exempel på personer som inte alls varit måltavlor som dödats, säger Sven Granath.
Sätta dit ansvariga
I dag sker en ökande del av sprängningarna i kriminella miljöer med civila sprängmedel, enligt polisen. Det är hemmagjorda bomber i majoriteten av fallen, i stället för handgranater som tidigare var vanligare.
Regeringen vill utöka kontrollen av personer som innehar eller handskas med civila sprängämnen.
TT: Hjälper det?
– Själva flödet av explosiva varor och komponenter till explosiva varor från den legala användningen behöver täppas till. Men det är ju inget som har effekt på en gång utan det kan ta flera år, säger Sven Granath.
TT: Vad går att göra här och nu för att människor ska slippa drabbas av sådana här dåd?
– Mycket handlar ändå om att försöka klara upp de här brotten och sätta dit dem som är ansvariga. Det handlar också om att lagföra den brottslighet som finns bakom, som kan handla om utpressning, stora narkotikaaffärer och andra våldsdåd. Att faktiskt inkapacitera aktörerna inom den tunga organiserade brottsligheten.
