Hamid Noury dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord för sin delaktighet i massavrättningar av politiska fångar i ett iranskt fängelse 1988.
Majoriteten av de avrättade fångarna var anhängare till den då väpnade motståndsrörelsen Folkets mujahedin. Avrättningarna skedde enligt domstolen på order av Irans dåvarande högsta ledare ayatolla Khomeini med anledning av att Folkets mujahedin ställt sig på Iraks sida i kriget länderna emellan.
Hovrättsförhandlingen i målet inleddes den 11 januari. Efter att de inledande rättegångsdagarna tillägnats åklagarsidans sakframställan gick ordet på måndagen över till försvaret.
Huvudpersonen själv leddes in i salen klädd i gul polotröja och vit skjorta, och följde därefter uppmärksamt förhandlingen via tolk och förde egna anteckningar.
Försvaret ifrågasätter
Försvaret yrkar på att 61-åringen ska frias från anklagelserna. Thomas Bodström, som tillsammans med Hanna Larsson Rampe företräder Noury i hovrätten, konstaterade inledningsvis att målet saknar motstycke i svensk domstol.
– Det är alltså en iranier i Iran, anklagad för mord på iranier i Iran – för 33 år sedan, säger han.
Trätofrågorna gäller bland annat definitionen av konflikten mellan Iran och Folkets mujahedin, äktheten i ayatolla Khomeinis avrättningsorder och vilka bevis som finns för att Hamid Noury deltagit i avrättningarna.
Försvaret anser att tingsrätten har dragit fel slutsatser på alla punkter, och kallar bristen på bevis för Nourys skuld "anmärkningsvärd".
Sår tvivel
Större delen av dagen ägnades åt rollen Folkets mujahedin spelade i kriget mellan Iran och Irak som pågick vid tiden för avrättningarna.
En förutsättning för att svensk domstol ska kunna åtala Noury för folkrättsbrott är att konflikten mellan Iran och Folkets mujahedin – och därmed avrättningarna av dess anhängare – kan kopplas till en väpnad konflikt.
Enligt åklagare och tingsrätt är det klarlagt att Folkets mujahedin stred på Iraks sida i kriget, och att avrättningarna därmed var en del av en internationell väpnad konflikt. Detta bestrids av försvaret. Bland annat med hänvisning till Folkets mujahedins egna uttalanden om oberoende gentemot Irak.
Reza Shafiee, representant för Folkets mujahedins politiska parti, NCRI, tycker också att åklagarsidan och tingsrätten har fel. Han anser dock, till skillnad från försvaret, att konflikten är att betrakta som ett inbördeskrig.
– Det har aldrig funnits en internationell konflikt. Sedan juni 1981 pågick en icke-internationell väpnad konflikt. Det var en frihetskamp mellan Mujahedin och den iranska regimen, säger han.
Tolkningsfråga
Bland ledande folkrättsexperter går åsikterna isär om vad en sådan tolkning skulle innebära för åtalet mot Noury.
Enligt Ove Bring, professor emeritus i folkrätt och expertvittne under tingsrättsförhandlingen, kan Sverige inte åtala för folkrättsbrott om avrättningarna skett inom ramen för ett inbördeskrig.
Anledningen är enligt Bring att svensk lagstiftning för folkrättsbrott 1988 inte hade kriminaliserat motsvarande handlingar under ett inbördeskrig.
Kollegan Mark Klamberg, även han professor i folkrätt och expertvittne i tingsrätten, gör däremot bedömningen att handlingarna var kriminaliserade, och således möjliga att åtala Noury för, oavsett hur konflikten definieras.
Både Klamberg och Bring anser att massavrättningarna skedde inom ramen för kriget mellan Iran och Irak.
När måndagens förhandling avslutades vinkade en strålande glad Hamid Noury till anhöriga och skakade advokaternas händer innan han lät sig ledas ut ur salen.