Åklagarmyndigheten skriver i ett pressmeddelande att förundersökningsledaren, kammaråklagare Mats Ljungqvist, tillsammans med Säkerhetspolisen begärt hjälp av Försvarsmakten. De nya undersökningarna ska göras inom den svenska ekonomiska zonen.

"Jag har beslutat att tillsammans med Säkerhetspolisen genomföra ett antal kompletterande undersökningar på brottsplatsen. Försvarsmakten har efter förfrågan beslutat att biträda förundersökningen. Försvarsmakten har de resurser och den expertis som behövs för att kunna undersöka brottsplatsen på det sätt som vi önskar", kommenterar Ljungqvist beslutet.

Medvetna attacker

Läckagen på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 från Ryssland till Tyskland genom Östersjön upptäcktes i slutet av september. Två av de fyra läckorna finns i svensk ekonomisk zon, nordost om Bornholm, de övriga i dansk ekonomisk zon.

Både svenska och danska seismiska mätningar visar att explosioner ägt rum i havet några timmar innan respektive läcka upptäcktes. Myndigheter och bedömare i flera länder lutar åt att det rör sig om medvetna attacker.

Den 3 oktober beslutade åklagare Mats Ljungqvist första gången att spärra av området runt Nord Stream-läckorna, för att kunna göra en brottsplatsundersökning. Några dagar senare hävdes avspärrningarna och beskedet var att misstankarna om grovt sabotage hade stärkts efter undersökningarna.

Följder för djurlivet

De två läckorna i svensk ekonomisk zon hade från början gasuppkok som uppmättes till cirka 800–900 respektive 180 meter i diameter på havsytan. I mitten av oktober meddelade Kustbevakningen att läckorna inte längre syntes på havsytan.

Forskare på Norsk institutt for luftforskning (Nilu) anser att utsläppet saknar motstycke och uppskattar att upp mot 155 000 ton metangas kan ha nått atmosfären under de första tre dagarna, då merparten av gasen läckte ut.

Även om utsläppet inte kommer att ha en betydande påverkan på den globala uppvärmningen bedömer forskare vid bland annat Göteborgs universitet att det riskerar få följder för havs- och djurlivet.